
- En överlåtelsebesiktning, även kallad husbesiktning, visar husets byggtekniska skick. Beställer du den inför försäljningen kallas den också förbesiktning eller säljarbesiktning. Den hjälper dig att upptäcka brister och förbereda din husaffär.
- Besiktningsprotokollet kan påverka både bud och slutpris. Upptäckta skador eller risker kan få köparna att vilja undersöka huset närmare, förhandla om priset eller ställa särskilda villkor i kontraktet.
- Besiktningen befriar dig inte från ansvar för dolda fel. Köparen har undersökningsplikt, men du kan ändå bli ansvarig för fel i upp till tio år efter tillträdet. Var därför öppen med husets skick och tidigare problem.
Du ska sälja huset och besiktningen är klar. Så kommer protokollet: risk för fukt i krypgrunden. En sådan anmärkning kan påverka både buden, slutpriset och ditt ansvar efter försäljningen. Så vad gör du nu? Här tittar vi på vad överlåtelsebesiktningen betyder för dig som säljare och hur du använder resultatet för att undvika dyra överraskningar.
En överlåtelsebesiktning, även kallad husbesiktning, är en byggteknisk undersökning av skicket på ditt hus. Beställer du den före en försäljning kan den också kallas förbesiktning eller säljarbesiktning.
Besiktningen är inget krav, men kan samtidigt ge dig värdefull information inför försäljningen. Du får bättre insyn i husets skick och möjlighet att förbereda dig på frågor från köparna. Så hur går en besiktning till i praktiken?
Den här artikeln ger generell vägledning utifrån jordabalken, fastighetsmäklarlagen och information från FMI och Konsumentverket. Vad som gäller vid exempelvis dolda fel eller avtalsvillkor beror på omständigheterna i just din husaffär. Vid frågor om juridiskt ansvar eller en konkret tvist kan du behöva rådgöra med en jurist.
Vad ingår i en överlåtelsebesiktning?
Till att börja med behöver du anlita en besiktningsman med byggteknisk kompetens och erfarenhet av husbesiktningar. Här kan du vända dig till ett besiktningsföretag eller söka bland godkända besiktningsmän hos Svenska Byggingenjörers Riksförbund,SBR .
Just kompetensen är värd att kontrollera. Enligt SBR finns inga lagstadgade utbildningskrav för den som utför en överlåtelsebesiktning. För att bli godkänd av förbundet krävs däremot dokumenterad byggteknisk kompetens, särskild besiktningsutbildning och ansvarsförsäkring. Det ger dig en tryggare utgångspunkt när du väljer vem som ska undersöka huset.
När besiktningsmannen väl är på plats börjar ni vanligtvis med att gå igenom husets historik. Har taket lagts om, badrummet renoverats eller källaren haft problem med fukt?
Den typen av information, tillsammans med ritningar och annan dokumentation, ger en bild av husets skick och vad som kan behöva granskas extra noga.
Sedan är det dags att undersöka huset. Då går besiktningsmannen igenom synliga och tillgängliga delar och letar efter tecken på skador eller andra risker. Det kallas okulär besiktning och innebär att besiktningsmannen letar efter synliga skador, avvikande lukter eller andra tecken på problem.
En besiktning omfattar vanligtvis:
- Tak och vind: Synliga skador, tecken på läckage och fuktproblem.
- Fasad och fönster: Sprickor, rötskador och andra tecken på slitage.
- Grund och källare: Synliga fuktskador och risker kopplade till husets konstruktion.
- Kök och våtrum: Synliga skador, brister och tecken på fukt.
- Väggar, golv och tak inomhus: Skador och andra avvikelser som kan tyda på problem.
När besiktningen är klar sammanställs resultatet med eventuella riskbedömningar i ett besiktningsprotokoll, även kallat besiktningsutlåtande. Här får du veta vad besiktningsmannen upptäckt och om något behöver undersökas närmare.
Med protokollet i handen kan du sedan ta ställning till eventuella åtgärder och diskutera nästa steg med din mäklare. Upptäckta brister kan nämligen få köparna att räkna med framtida kostnader, lägga lägre bud eller vilja skriva in särskilda villkor i kontraktet.
Vad ingår inte i besiktningen?
Här finns en viktig begränsning. Att huset är besiktigat är inte detsamma som att “allt” har kontrollerats. Det innebär i praktiken att en fuktfläck på väggen kan hamna i protokollet, medan skicket på avloppsrören lämnas utanför. Detsamma gäller el, värme, vatten och ventilation, liksom särskilda kontroller av radon, asbest, eldstäder och skorstenar.
Och det som inte syns? Eftersom en besiktning görs utan ingrepp kan besiktningsmannen inte bedöma vad som döljer sig bakom väggar eller under golv. Är vinden eller krypgrunden svår att komma åt kan även de utrymmena lämnas utan kontroll.
Har du exempelvis haft problem med avloppet eller misstänker fukt på ett ställe som inte går att undersöka? Då kan det vara klokt att gå ett steg längre. Enligt Anticimex går det att komplettera överlåtelsebesiktningen med särskilda undersökningar. Gå därför igenom vad som ingår redan när du bokar, så att du kan reda ut eventuella frågetecken innan huset läggs ut till försäljning.
Förbesiktning – varför besiktiga huset före försäljning?
Enligt SBR ger överlåtelsebesiktningen ett underlag om husets skick som också kan få betydelse när pris och villkor ska förhandlas.
Skulle besiktningen exempelvis visa att taket behöver undersökas närmare eller att det finns fuktproblem i grunden, hinner du ta in kostnadsförslag och överväga eventuella åtgärder. Fördelen med den kunskapen är att du och mäklaren då kan diskutera hur bristerna påverkar prisstrategin och ge spekulanterna tydliga besked inför budgivningen.
Att du redan låtit besiktiga huset behöver däremot inte betyda att köparen nöjer sig med ditt protokoll. Enligt Konsumentverket har köparen fortfarande undersökningsplikt och kan därför vilja anlita en egen besiktningsman.
När är en förbesiktning värd pengarna?
Har du ett äldre hus med krypgrund, källare eller våtrum som har några år på nacken? Då kan en förbesiktning vara särskilt värdefull. Detsamma gäller om du inte är fullt insatt i husets historik. Ju fler frågetecken du kan reda ut i förväg, desto bättre.
Sofia har sålt sitt hus till Erik och Lina. Nycklarna är överlämnade och paret har flyttat in. Några månader senare upptäcker de en fuktskada bakom en vägg och kontaktar Sofia. De vill att hon står för kostnaden. Nu uppstår frågan vem som egentligen bär ansvaret.
Här spelar det stor roll vad Erik och Lina hade möjlighet att upptäcka före köpet. Enligt 4 kap. 19 § jordabalken har köparen nämligen så kallad undersökningsplikt. Det innebär att de ska undersöka huset noggrant och som huvudregel inte kan kräva ersättning för fel som borde ha upptäckts vid en sådan undersökning.
Om fuktskadan fanns redan vid köpet kan det röra sig om ett dolt fel. Det förutsätter att Erik och Lina inte kunde upptäcka skadan vid en noggrann undersökning och inte heller kunde förväntas räkna med den utifrån husets ålder, skick och övriga omständigheter. Skulle så vara fallet kan Sofia bli ersättningsskyldig – trots att huset har besiktigats.
Kravet kan även komma långt efter att Sofia sålt huset. Enligt jordabalkens huvudregel kan köparen göra gällande fel i upp till tio år efter tillträdet. Erik och Lina måste dock reklamera felet inom skälig tid från det att de märkt eller borde ha märkt det.
Vad behöver du berätta om huset?
Som exemplet med Sofia visar är det inte helt okomplicerat att avgöra vem som ansvarar för ett fel i efterhand. Just därför spelar det stor roll vad du som säljare berättar om husets skick redan innan affären är klar.
Hade Sofia känt till fuktproblemen i väggen skulle hon alltså ha behövt informera Erik och Lina om dem. Detsamma gäller om källaren tidigare svämmat över, taket läckt eller badrummet renoverats efter en vattenskada eftersom sådana uppgifter kan påverka köparnas undersökning och deras syn på husets värde.
Som säljare behöver du inte redovisa varenda detalj om huset. Däremot kan du i vissa situationer vara skyldig att berätta om problem som köparen annars riskerar att missa. Var därför tydlig med vad du känner till, vilka skador som åtgärdats och om något fortfarande är osäkert. Undvik också att lämna löften om husets skick som du inte kan stå för.
Här har även mäklaren ett ansvar. Enligt Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, ska mäklaren verka för att du lämnar uppgifter som kan vara betydelsefulla för köparen. Mäklaren ska också informera om sådant hen känner till eller har särskild anledning att misstänka om husets skick.
Går vi tillbaka till vårt exempel kan det alltså göra stor skillnad att vara öppen med husets historik. Då hade Erik och Lina fått möjlighet att undersöka eventuella problem före köpet, samtidigt som risken för framtida tvister kring dolda fel och Linas ansvar hade kunnat avvärjas.
Besiktningsprotokollet – så kan det påverka bud och slutpris
Som vi tidigare varit inne på samlas resultatet av besiktningen i ett protokoll. För dig som säljare är det här viktigt eftersom en konstaterad skada kan få köparna att börja räkna på reparationskostnader och lägga lägre bud. En misstänkt risk kan i sin tur leda till önskemål om fler undersökningar. Nu gäller det alltså att förstå vad anmärkningarna innebär och hur de kan påverka affären.
| Vad står i protokollet? | Vad betyder det för dig som säljer? |
|---|---|
| Konstaterad brist eller skada | Ta reda på vad som behöver åtgärdas och vad det kan kosta. Informationen kan påverka köparens bud. |
| Riskkonstruktion | En viss konstruktion kan vara känslig för skador utan att någon skada har konstaterats. Det kan motivera en närmare undersökning. |
| Fortsatt teknisk utredning rekommenderas | Besiktningsmannen har identifierat något som behöver undersökas närmare. En kompletterande kontroll kan ge både dig och köparen bättre svar. |
| Utrymme som inte har besiktigats | Husets skick är fortfarande okänt i den delen. Köparen kan vilja kontrollera utrymmet innan affären slutförs. |
En anmärkning i protokollet behöver inte betyda att huset har en skada. Däremot kan den ge köparna anledning att undersöka saken närmare. Ju mer du kan reda ut redan före visningen, desto bättre underlag har både du och spekulanterna när det är dags att diskutera priset.
Ska köparen få se hela protokollet?
En risknotering om fukt kan väcka fler frågor än den besvarar. Då är det en fördel om spekulanterna får läsa vad besiktningsmannen faktiskt har skrivit, vilka delar som undersökts och vad som eventuellt behöver kontrolleras närmare.
Har du låtit förbesiktiga huset är det därför klokt att dela hela protokollet i god tid före kontraktsskrivningen. På så vis får köparna möjlighet att reda ut eventuella frågetecken innan de bestämmer sig för hur mycket de vill bjuda.
Vill någon veta mer kan du också erbjuda en genomgång tillsammans med besiktningsmannen. Enligt FMI motsvarar en sådan genomgång däremot inte en egen besiktning.
Vanliga riskområden – här kan besiktningen ge viktiga besked
Ett tak som tidigare läckt eller ett äldre badrum kan få spekulanterna att dra öronen åt sig. Här kan du själv ligga steget före genom att gå igenom husets känsliga delar och samla dokumentation om tidigare skador och renoveringar. Börja gärna med följande riskområden:
- Tak och vind
Fuktfläckar, missfärgningar och tecken på tidigare läckage kan tyda på problem. Har du lagt om taket eller gjort reparationer? Ta fram uppgifter om när och vad som gjordes. - Källare och grund
Fukt, bristfällig dränering och vissa grundkonstruktioner kan innebära risker. Kontrollera när huset dränerades senast och om det har funnits tidigare fuktproblem. - Våtrum
Synliga skador och tecken på fukt kan väcka frågor om badrummets skick. Har du renoverat? Samla gärna kvitton och dokumentation över arbetet, särskilt sådant som rör tätskiktet.
Just krypgrunder är ett bra exempel på varför husets konstruktion spelar roll. Enligt Boverket kan varm, fuktig utomhusluft kylas ned i en uteluftsventilerad krypgrund och skapa förutsättningar för fuktskador. Det kan alltså finnas anledning att undersöka grunden närmare, även om besiktningen inte visar någon synlig skada.
Besiktningsklausul – när köparen vill undersöka huset efter kontraktet
Du och köparen är överens om priset och redo att skriva kontrakt. Så visar det sig att köparen vill göra en egen besiktning först. Vad händer med affären då?
Helst ska köparen hinna besiktiga huset innan ni skriver kontrakt, vilket också är FMI:s rekommendation.
Ibland blir det ändå kontrakt först. Då kan ni skriva in en så kallad besiktningsklausul. Det ger köparen tid att undersöka huset i efterhand och möjlighet att begära att köpet går tillbaka enligt de villkor ni har kommit överens om. För dig som säljer är det framför allt två varianter som är viktiga att känna till:
- Öppen besiktningsklausul: Köparen kan begära att köpet går tillbaka inom den avtalade tiden, utan att behöva ange något särskilt skäl. Det ger köparen större handlingsutrymme, men innebär också att du får leva med osäkerheten tills tidsfristen gått ut.
- Begränsad besiktningsklausul: Köpet får bara gå tillbaka om särskilda villkor uppfylls, exempelvis om besiktningen visar en viss typ av fel eller om reparationskostnaden överstiger ett bestämt belopp. Det ger tydligare ramar, men kan också leda till diskussioner om hur allvarlig en skada är och vad den kostar att åtgärda.
Så vilken klausul är bäst att använda? Enligt FMI är en öppen besiktningsklausul med rimlig tidsfrist och tydliga instruktioner att föredra, eftersom den minskar risken för tvister om hur villkoren ska tolkas.
För dig som säljare finns dock en hake. Köparen kan begära att köpet går tillbaka inom den avtalade tiden, även om besiktningen inte visar några fel. Då kan du förlora värdefull tid och behöva börja om med försäljningen. Upptäcks brister kan köparen också vilja förhandla ner priset.
Checklista – förbered huset inför överlåtelsebesiktningen
Nu är det dags att omsätta kunskapen i praktiken. Med några enkla förberedelser kan du underlätta besiktningsmannens arbete och få ut mer av undersökningen. Använd gärna den här checklistan för att komma igång.
- Samla dokumentationen
Ta fram ritningar, uppgifter om renoveringar, kvitton och tidigare besiktningsprotokoll. - Gå igenom husets historik
Skriv ner kända skador, läckage och tidigare reparationer. Redovisa även problem som har åtgärdats. - Kontrollera vad som ingår
Välj en besiktningsman med relevant kompetens och ansvarsförsäkring. Stäm av vilka utrymmen och installationer som omfattas. - Gör utrymmena tillgängliga
Frigör inspektionsluckor, vind, krypgrund och andra svåråtkomliga delar. Kontrollera med besiktningsmannen vilka förberedelser som krävs. - Gå igenom protokollet
Ta reda på vad anmärkningarna innebär och om ytterligare undersökningar behövs. - Diskutera resultatet med mäklaren
Bestäm hur kända brister och eventuella åtgärder ska presenteras för spekulanterna och påverka försäljningsstrategin.
Ska du sälja hus? Jämför mäklarnas besiktningsstrategi
Som du märkt kan besiktningen påverka flera beslut under en husförsäljning. Det gäller därför att använda informationen rätt, från värdering och marknadsföring till förhandling och kontrakt.
Här kan rätt mäklare vara ett värdefullt stöd, både när du ska ta ställning till besiktningsresultatet och när köparnas frågor och eventuella invändningar börjar komma.
Innan du bestämmer dig för vem som ska sälja huset är det därför värt att jämföra hur olika mäklare arbetar med förbesiktningar. Rekommenderar de att du besiktigar ditt hus före annonseringen? Hur hanterar de anmärkningar i protokollet? Och hur påverkar husets skick prisstrategin och dialogen med spekulanterna?
Genom att jämföra mäklare får du möjlighet att diskutera olika upplägg och välja en försäljningsstrategi som passar just ditt hus.
Den här artikeln har granskats av en jurist.
Ska du sälja bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter!


























































































































































