MäklarOfferter

Ränta | Så fungerar det – olika räntetyper & begrepp

Ränta | Så fungerar det – olika räntetyper & begrepp
Vad är ränta?

Ränta är den avgift en låntagare får betala för att låna pengar av en långivare, till exempel en bank. Ränta är således den avkastning långivare får för att låna ut pengar.

Ränta är ersättningen en långivare får för att låna ut pengar till en låntagare. Ersättningen, det vill säga räntan, ska täcka långivarens alternativkostnad som uppstår när långivaren inte kan använda pengarna själv. Räntan ska också täcka risken att låntagaren inte kan återbetala lånet. Sett från låntagarens perspektiv kan ränta beskrivas som priset låntagaren måste betala för att få låna pengar. Ränta är alltså långivarens intäkt och på samma gång låntagarens kostnad.

Så fungerar ränta

En låntagare betalar ränta som en procentuell avgift av lånebeloppet till långivaren, vanligtvis varje månad tills hela lånet är återbetalat. Tillsammans med räntan amorterar även låntagaren på lånet för att minska skulden. Amortering är alltså den summa som låntagaren betalar av på lånet vid varje betalningstillfälle. Bolån kan i vissa fall vara amorteringsfria, men om inte låntagaren betalar av skulden kommer räntan att behöva betalas i all evighet. För att räkna ut den årliga räntekostnaden multipliceras lånebeloppet med räntesatsen. Räntekostnaden per månad räknas fram genom att svaret delas med tolv.

Räntan kan vara bunden eller rörlig. För ett bolån innebär obunden ränta, eller rörlig ränta, att räntebindningstiden är på tre månader och justeras efter förändringar på räntemarknaden. Bunden ränta, eller fast ränta, innebär att räntesatsen är densamma under hela räntebindningstiden. Rörlig ränta ger mer frihet om låntagaren vill förändra sitt lån, till exempel säga upp lånet, amortera mer eller byta långivare. Historiskt sett har rörlig ränta varit mer ekonomiskt lönsamt sett ur ett längre tidsperspektiv. Nackdelen är att räntan kan variera mycket och det är därför viktigt att låntagaren har en privatekonomi som klarar räntehöjningar. Vid fast ränta vet låntagaren räntekostnaden i förväg vilket kan vara en trygghet. Vill låntagaren lösa lånet innan räntebindningstidens slut har dock långivaren rätt att ta ut en ränteskillnadsersättning.

Räntan påverkas av flera faktorer

Räntesatsen för bolån påverkas av flera faktorer. Riksbanken kan till exempel justera styrräntan som i sin tur påverkar andra räntor i samhället. När Riksbanken höjer eller sänker styrräntan höjer och sänker också bankerna sina räntor på bolån. Riksbanken använder styrräntan som ett penningpolitiskt verktyg för att försöka jämna ut svängningarna i ekonomin och på så sätt hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Andra mer bankspecifika faktorer som påverkar räntesatsen är bankens kostnader för att administrera lånen.

Andra faktorer som påverkar räntan är mer låntagarspecifika faktorer. Banken tar en risk när den lånar ut pengar till en låntagare, och därför görs alltid en riskbedömning av låntagaren. Riskbedömningen innefattar ofta en kreditupplysning och en kvar att leva på-kalkyl. Faktorer som kan vara avgörande för räntans storlek är låntagarens anställningsform, inkomst, andra skulder, belåningsgraden, bostadens marknadsvärde samt lånets räntebindningstid.

Räntor kan ha olika räntebindningstid

Bolånets bindningstid är den löptid som låntagaren ska betala tillbaka lånet på. Under löptiden kan låntagaren välja att binda lånet till fast eller rörlig ränta. Rörlig ränta binds på tre månader och fast ränta kan bindas i upp till tio år. Ett bolån kan delas upp i flera olika delar med olika bindningstider och därmed olika räntesatser. Risken för att hela lånet placeras till en hög ränta minskar då. Långa bindningstider kan dock innebära att låntagaren betalar en högre ränta under en lång period om räntenivåerna i samhället sjunker. Vid ett lån med olika bindningstider kan det också vara svårare att lösa lånet för att byta långivare. Banken tar i sådant fall ut en ränteskillnadsersättning.

Skillnaden mellan ränta och amortering

Förutom att betala ränta ska låntagaren så klart också betala tillbaka själva lånebeloppet till långivaren. Detta görs i form av amorteringar som helt enkelt är en avbetalning på lånet. När låntagaren amorterar minskar lånets totala storlek. Hur mycket låntagaren ska amortera vid varje betalningstillfälle beror på återbetalningstidens längd och amorteringsmodell. Ett lån kan amorteras med antingen rak amortering eller med annuitet. Vid rak amortering betalas lånet tillbaka med lika stort belopp vid varje tillfälle. Så fungerar de flesta bolån. I takt med att lånebeloppet minskar med amorteringarna kommer också räntekostnaden att minska. I början av lånetiden är därför betalningarna högre, och ju mer lånet är återbetalat desto mer sjunker räntekostnaden. Vid ett annuitetslån, de flesta konsumtionslån, betalar låntagaren samma totala belopp vid varje återbetalningstillfälle. Det innebär att i början av lånets löptid är räntan en större del av beloppet, men ju mindre skulden blir desto mindre del kommer också räntan att bli.

Räntor urholkas av hög inflation

Det är inte bara den avtalade räntan, den så kallade nominella räntan, som är intressant vid ett bolån. För en låntagare är det också viktigt att ha koll på inflationen. Realräntan anger vad ett lån kostar om man tar hänsyn till inflationen och räknas fram genom att inflationen subtraheras från den nominella räntan. På kort sikt minskar realräntan när inflationen ökar. Ett bolån blir med ökande inflation i praktiken billigare trots att den nominella räntesatsen på lånet är oförändrat. Hög inflation under en längre tid är däremot skadligt för ekonomin. För att motverka detta kan Riksbanken höja styrräntan. Då blir det dyrare för bankerna att låna pengar och då höjer de i sin tur den nominella utlåningsräntan ut till låntagarna. När den nominella räntan ökar stiger också realräntan i takt med att inflationen bekämpas.

Olika typer av räntor

Styrränta (före detta reporäntan)

Styrräntan är Riksbankens ränta. Det är räntan som andra banker betalar för att låna pengar från Riksbanken. Styrräntan är ett viktigt penningpolitiskt verktyg. Genom att höja och sänka styrräntan kan Riksbanken påverka andra räntor vilket i sin tur påverkar den svenska ekonomin och inflationen.

Referensränta

Referensräntan fastställs två gånger om året av Riksbanken. Den motsvarar styrräntan från föregående halvår och avrundas uppåt till närmaste halva procentenhet. Referensräntan används för att beräkna andra räntor, till exempel dröjsmålsräntan. Referensräntan fungerar som ett jämförelsemått när banker ska bestämma olika räntesatser för sina kunder.

Bolåneränta

Bolåneräntan, eller boränta som den även kallas, är den ränta en bank tar för att låna ut pengar för inköp av en bostad. Bolåneräntans nivå påverkas av Riksbankens styrränta men även av bland annat lånets längd och låntagarens kreditvärdighet. Bolåneräntan kan vara bunden och rörlig ränta, eller en kombination av dessa.

Inlåningsränta (sparränta)

Inlåningsränta är den ränta som banken ger till en person som sparar pengar på bankkonton som ger ränta. När en person sparar pengar på ett sparkonto lånar hen ut pengar till banken. Inlåningsränta är avgiften som banken betalar för att låna pengarna.

Utlåningsränta (låneränta)

Utlåningsränta är den ränta en låntagare betalar för att låna pengar från en bank för att till exempel köpa en bostad eller en bil. Det är helt enkelt avgiften för att få låna pengar. Nivån på utlåningsräntan styrs bland annat av Riksbankens styrränta, storleken på lånesumman, lånets löptid och låntagarens privata ekonomi.

Rörlig ränta

Rörlig ränta är en ränta som justeras efter räntemarknadens svängningar. Det innebär att räntan förändras hela tiden under låneperioden och låntagaren betalar därför olika mycket i ränta vid varje betalningstillfälle. En rörlig boränta har dock alltid samma räntesats under en tremånadersperiod. Historiskt sett har rörlig ränta gett låntagare en lägre total räntekostnad. 

Bunden ränta (fast ränta)

Fast ränta innebär att ett lån, till exempel ett bolån, binds till en bestämd räntesats under en avtalad period. Det ger låntagaren en ekonomisk trygghet eftersom hen får koll på sina räntekostnader, men ofta är ett lån med bunden ränta dyrare än ett lån med rörlig ränta.

Effektiv ränta

Effektiv ränta visar ett låns totala årskostnad. I den effektiva räntan inkluderas den nominella räntan men även de eventuella avgifter som till exempel uppläggningsavgifter och aviavgifter som banken tar. Vid jämförelse av olika lån är det därför viktigt att jämföra lånens effektiva ränta för att hitta det lånet som är mest fördelaktigt.

Nominell ränta

Nominell ränta är den procentsats som långivaren och låntagaren avtalar för lånet. Den tar dock inte hänsyn till andra kostnader i samband med lånet såsom uppläggningsavgifter och aviavgifter och kan därför vara missvisande.

Tips

Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.

Kom igångPil

Realränta

Realränta är en inflationsjusterad ränta. Det betyder att den tar hänsyn till inflationen och räknas fram genom att inflationen subtraheras från den nominella räntan. Realräntan ger därför en mer objektiv bild av ett låns faktiska räntekostnader.

Årsränta

Årsränta är samma sak som nominell ränta, det vill säga den kostnad en låntagare betalar för att låna pengar, exkluderat avgifter som uppläggnings- och aviavgifter. Årsräntan anges som en procent av lånebeloppet. För att beräkna årsräntan i kronor, multipliceras lånebeloppet med räntesatsen.

Tips

Sälja bostad? Hitta bästa mäklaren till din försäljning.

Jämför mäklarePil

Olika begrepp förknippade med räntor

Räntesats

Räntesats är storleken på årsräntan i procent. Det är alltså avgiften som en låntagare betalar för att låna pengar från en långivare. Räntesatsen i samband med ett lån är den nominella räntan, och den påverkas bland annat av låntagarens kreditvärdighet och längden på återbetalningstiden. Räntesatsen räknas fram genom att den månatliga räntekostnaden multipliceras med tolv och sedan divideras med lånebeloppet. Begreppet räntesats används också för sparande.

Räntepunkt

Räntepunkt är en hundradels procentenhet. Begreppet räntepunkter används för att beskriva små förändringar i räntesatser. Stiger en ränta med hundra räntepunkter har den ökat med en procentenhet.

Räntedagsbas

Räntedagsbas är en ränteberäkningsmetod för att kunna beräkna månadsräntan för ett lån. Beroende på vilken räntedagsbas som används kan kostnaden för räntan för två lån variera något även om lånen har samma nominella ränta. En vanlig räntedagsbas är 30/360. Det innebär att månadsräntan beräknas efter antagandet att året har 360 dagar och varje månad har 30 dagar.

Bindningstid

Räntebindningstid är den tid då räntan på ett lån är konstant. För ett bolån med rörlig ränta är bindningstiden tre månader. Ett bolån med fast ränta kan bindas på till exempel ett, tre eller fem år. Bolån kan också delas upp i flera delar, där varje del har sin egen bindningstid.

Ränteskillnadsersättning

Ränteskillnadsersättning är en avgift som banken, enligt konsumentkreditlagen, får ta ut om en låntagare vill lösa ett lån med bunden ränta i förväg. Ersättningen ska täcka den ränteförlust som banken får när lånet sägs upp. Ränteskillnadsersättningen är en schablonersättning som beräknas med hjälp av en jämförelseränta.

Ränteavdrag

Ränteavdrag är en skattereduktion på lån. På ett bostadslån kan låntagaren få tillbaka upp till 30 procent av räntekostnaderna per år. För att bli beviljad ett ränteavdrag måste vissa villkor först uppfyllas. Till exempel måste låntagaren ha betalat in skatt och räntor under året. Ränteavdraget dras automatiskt från låntagarens deklaration.

Räntekostnad

Räntekostnad anger räntekostnaden för ett lån i kronor. Räntekostnaden kan visa kostnaden per månad eller per år. För att beräkna den årliga räntekostnaden multipliceras lånebeloppet med räntesatsen.

Kapitalkostnad

Kapitalkostnad beskriver ett låns totala kostnader. Det är alltså den summa som en låntagare har betalat i räntekostnader och andra avgifter när hela lånebeloppet är återbetalt.

Räkna ut räntan på lånet

För att räkna ut årsräntan på ett lån multipliceras lånebeloppet med räntesatsen. Genom att dela svaret med tolv kan den månatliga räntekostnaden räknas fram. Ett lån kostar dock vanligtvis mer än endast räntan. Den effektiva räntan inkluderar räntan plus till exempel uppläggningsavgifter och aviavgifter.

Ränta på ränta

Ränta på ränta-effekten innebär att ett långsiktigt sparande på ett sparkonto eller i aktier får en exponentiell tillväxt. Det investerade beloppet växer dels med ränta på själva investeringen, men också med ränta på intjänad ränta. Effekten blir att pengarna växer med ett större belopp för varje år som går. Ränta på ränta benämns även som sammansatt ränta och kumulativ ränta.

Rörlig eller fast ränta?

Den förväntade ränteutvecklingen och låntagarens ekonomiska förutsättningar avgör om rörlig eller fast ränta är det bästa alternativet. Rörlig ränta har historiskt gett låntagare lägre total räntekostnad men innebär också att låntagare måste ha en privatekonomi som klarar snabba ränteuppgångar. Bunden ränta innebär att lånets räntekostnader är samma varje månad. Det ger en ekonomisk trygghet men kan innebära att den totala räntekostnaden blir högre. Låntagare kan välja ett dela upp lån i olika delar med olika räntor och olika bindningstider.

Vanliga frågor om

Ränta

Varför betalar man ränta?Pil

Ränta är den avgift banker tar betalt för att låna ut pengar. Långivare tar ränta för att det finns en risk med att låna ut pengar och för att långivaren inte kan använda pengarna under den avtalade låneperioden.

Hur ofta betalar man ränta på bolån?Pil

Bolåneränta betalas vanligtvis en gång i månaden tillsammans med eventuell amortering och andra avgifter.

Vad är skillnaden mellan nominell ränta och effektiv ränta?Pil

Nominell ränta är det som till vardags brukar kallas för ränta. Den anges i procent och visar räntan för lånet, alltså priset som långivare tar för att låna ut pengar. Effektiv ränta inkluderar både den nominella räntan och eventuella avgifter som kommer med lånet. Den effektiva räntan ger därför en fullständig bild av lånekostnaderna.

Vad är skillnaden mellan ränta och amortering?Pil

Ränta är priset för att få låna pengar. Amortering är en avbetalning på lånebeloppet. Räntan, amorteringen och eventuella avgifter utgör kostnaden för ett lån.

Hur fungerar ränta på ett sparkonto?Pil

Alla banker bestämmer sin egen räntesats och vilken metod de vill använda för att beräkna räntan. Räntan på ett sparkonto anges dock alltid som en årsränta men hur den betalas ut kan alltså variera. Det vanligaste är att den som sparar pengar på ett sparkonto får intjänad ränta insatt varje månad eller år.

Vem bestämmer räntan?Pil

Riksbanken bestämmer styrräntan, alltså den ränta som bankerna måste betala för att låna pengar från Riksbanken. Styrräntan påverkar sedan utlåningsräntan som bankerna erbjuder sina låntagare. Andra faktorer som påverkar den individuella räntan är belåningsgraden, räntebindningstiden samt låntagarens återbetalningsförmåga.

Vad händer om räntorna går upp?Pil

När räntorna stiger får låntagare med rörlig ränta ökade räntekostnader. Kostnadsökningen beror dels på lånets storlek, dels på räntesatsen. När räntorna stiger blir det också mer fördelaktigt att spara pengar vilket i sin tur leder till att hushållen köper mindre varor och tjänster, vilket har en inflationsdämpande effekt.

Vad händer om räntorna faller?Pil

När räntorna faller blir det billigare för privata hushåll och företag att låna pengar. Det stimulerar efterfrågan på bostäder samt varor och tjänster och företagen får möjlighet att investera och expandera.

Varför höjs räntan vid inflation?Pil

Styrräntan är ett penningpolitiskt styrmedel och genom att höja och sänka den kan Riksbanken påverka alla räntor i samhället. Vid hög inflation höjer Riksbanken ofta styrräntan för att bromsa in ekonomin och dämpa inflationen.

När hade vi 500 procents ränta i Sverige?Pil

Sverige upplevde en period med extremt höga räntor under början av 1990-talet. År 1992 höjde Riksbanken temporärt reporäntan till rekordhöga 500 procent för att försvara den svenska kronan under en finansiell kris.

Relaterade artiklar

Artiklar om ekonomi (79)

Vi tror att du också skulle gilla dessa artiklar.

Tjänsten är gratisInga förpliktelserSpara tid & pengarFå högre försäljningspris
Jämför mäklare