En lågkonjunktur kan delas in i två faser: recession (konjunkturnedgång) och återhämtning. Under en recession förvärras den rådande lågkonjunkturen i landet, vilket påverkar både företag och privatpersoner negativt.
En recession, också kallad konjunkturnedgång, är en naturlig del av konjunkturcykeln i ett land. Det finns fyra faser i en konjunkturcykel: konjunkturuppgång, konjunkturavmattning, konjunkturnedgång och konjunkturåterhämtning. Recession är den fas då en rådande lågkonjunktur förvärras och denna fas kan pågå från några månader till flera år beroende på allvarlighetsgraden. Under en recession sjunker den ekonomiska aktiviteten eftersom både hushåll och företag minskar sina utgifter. Arbetslösheten stiger när företag säger upp arbetskraft på grund av den minskade efterfrågan på tjänster och varor. Den minskande efterfrågan kan leda till att inflationen minskar eller till och med övergår i deflation, det vill säga att priserna sjunker. Om recessionen blir djup och ihållande övergår den till en depression. Det finns många potentiella orsaker till recessioner och lågkonjunkturer. Exempelvis orsakades lågkonjunkturen 2020 i Sverige av covid-19-pandemin, som påverkade både import och export samt konsumtionen. Andra orsaker kan inkludera finanskriser eller stigande råvarupriser.
Så mäts konjunkturläget
Konjunktur är ett begrepp som används för att beskriva den ekonomiska situationen som råder i ett land. Bruttonationalprodukt (BNP), som är ett mått på summan av värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet, används för att bestämma om det råder högkonjunktur eller lågkonjunktur. Konjunkturläget bestäms dels utifrån nivån på faktisk BNP, dels utifrån potentiell BNP. Potentiell BNP är den BNP-nivå som anger till vilken grad det går att utnyttja landets resurser utan att öka inflationstakten. Konjunkturläget bestäms av det så kallade BNP-gapet, det vill säga skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Är BNP-gapet positivt så är det högkonjunktur och är det negativt så är det lågkonjunktur. För att bestämma vilken av konjunkturcykelns fyra olika faser landet befinner sig i behöver man i sin tur även titta på om faktisk BNP växer snabbare eller långsammare än potentiell BNP.
Recession – en av faserna i konjunkturcykeln
Konjunkturcykeln består av konjunkturlägena högkonjunktur och lågkonjunktur. Dessa kan delas in i två olika konjunkturfaser vardera, där recession är en av faserna i konjunkturläget lågkonjunktur. Att genomgå samtliga faser tar normalt mellan tre och åtta år, varefter konjunkturcykeln börjar om. Själva recessionen kan variera i längd från ett halvår till två år, beroende på dess allvarlighetsgrad. De fyra faserna i en konjunkturcykel avhandlas nedan.
Expansion (konjunkturuppgång) – ekonomin blomstrar
Under en konjunkturuppgång ökar faktisk BNP snabbare än potentiell BNP och ligger över denna. Denna fas representerar en period av ekonomisk tillväxt och är en av de två faserna som definierar högkonjunktur. Under denna period upplever landet en låg arbetslöshet, stigande löner, och både individer och företag drar nytta av de ekonomiska fördelarna.
Avmattning – ekonomin börjar krympa
Under avmattningsfasen växer faktisk BNP långsammare än potentiell BNP, även om den fortfarande är högre. Även om detta markerar den andra fasen av högkonjunktur, signalerar det att ekonomin har nått sin topp och börjar bromsa in.
Recession (konjunkturnedgång) – lågkonjunkturen förvärras
Efter avmattningsfasen i en högkonjunktur kommer recessionen, som är den första fasen i en lågkonjunktur. Recessionen är konjunkturfasen då lågkonjunkturen förvärras, det vill säga då arbetslösheten och företagskonkurserna ökar. En recession definieras av att faktisk BNP ligger under och dessutom växer långsammare än potentiell BNP.
Återhämtning – lågkonjunkturen är på väg mot högkonjunktur
Den fjärde fasen i en konjunkturcykel är återhämtningsfasen, även kallad konjunkturåterhämtning. I denna fas har ekonomin passerat botten och även om den ekonomiska aktiviteten fortfarande är relativt låg, så går ekonomin mot bättre tider. Denna fas definieras av att faktisk BNP är lägre men växer snabbare än potentiell BNP.
Så uppstår recession
En recession uppstår till följd av en kombination av makroekonomiska förändringar och kan sällan tillskrivas en enskild faktor. Recessioner har historiskt sett orsakats av ekonomiska, finansiella och psykologiska faktorer, såsom minskad efterfrågan, bankkriser och förlorat konsumentförtroende.
Ekonomiska faktorer
Ekonomiska faktorer är sådant som påverkar produktion, försäljning och efterfrågan på varor och tjänster i en ekonomi. Ett exempel är när råvarupriser stiger kraftigt. Detta kan öka produktionskostnaderna för företag. Som en konsekvens kan konsumentvaror bli dyrare. Om dessa priser överstiger vad konsumenter kan eller är villiga att betala, sjunker efterfrågan, vilket kan inleda en ekonomisk nedgång. Dessutom kan storskaliga händelser med global påverkan, såsom pandemier, skapa djupa ekonomiska störningar. Ett tydligt exempel på detta är Covid-19-pandemin, som genom restriktioner och lockdowns påverkade global handel och tvingade många företag att stänga eller begränsa sin verksamhet.
Finansiella faktorer
Finansiella faktorer hänvisar till förhållandena och funktionerna på finansmarknaderna och dess institutioner. Instabila kreditmarknader, skuldkriser och bankkonkurser är exempel på finansiella störningar som kan leda till recessioner. Finanskrisen 2008 är ett tydligt exempel, när osäkra huslån i USA ledde till en kollaps av bostadsmarknaden som sedan spreds till globala finansmarknader. När bankerna blev ovilliga eller oförmögna att låna ut pengar frystes kreditmarknaderna, vilket i sin tur ledde till ekonomisk nedgång.
Psykologiska faktorer
Människors beteende påverkas av deras uppfattningar, attityder och förväntningar. När det råder en känsla av osäkerhet eller rädsla för framtiden kan detta leda till att både konsumenter och företag drar ned på sina utgifter. Minskad konsumtion och investering kan snabbt bromsa ekonomisk tillväxt. Detta fenomen kan förstärkas om medierapporteringen är övervägande negativ, vilket kan skapa en dominoeffekt av pessimism. I dessa fall kan rädslan för en recession faktiskt påskynda dess ankomst, ett fenomen som ofta beskrivs som en "självuppfyllande profetia".
Konsekvenser av recession
En recession medför flera negativa ekonomiska konsekvenser för såväl företag som individer. Under dessa perioder försvagas ofta köpkraften och investeringsviljan, särskilt om recessionen har föregåtts av inflation och räntehöjningar. Dessa omständigheter kan påverka ekonomin på flera olika sätt.
Minskad efterfrågan
Minskad efterfrågan är en direkt konsekvens av en recession. När en ekonomi går in i en recession upplever många individer och företag osäkerhet kring sin ekonomiska framtid. Detta leder till att hushåll och företag blir mer försiktiga med sina utgifter och väljer att skjuta upp större inköp eller helt avstår från vissa varor och tjänster.
Minskade investeringar och fall på börsen
När en recession inträffar ökar osäkerheten kring ekonomins framtid. Detta leder till att såväl privatpersoner som företag blir mer återhållsamma med större ekonomiska åtaganden. I detta klimat avtar investeringarna markant, vilket i sin tur hindrar företagens tillväxt. Börsen påverkas också negativt, dels på grund av den allmänna investeringsförsiktigheten och dels på grund av minskad tillgång till investeringskapital. Konsekvenserna blir ofta minskade företagsvärderingar och börsfall.
Ökad arbetslöshet
Företagens ekonomiska utveckling påverkas negativt till följd av den minskade köpkraften och investeringsviljan som vanligtvis uppstår under en recession. Det leder till att företagen behöver göra besparingar genom att bland annat säga upp personal. I värsta fall går företag i konkurs vilket innebär att alla som varit anställda på företaget blir arbetslösa. Arbetslösheten ökar med andra ord normalt under en recession.
Lägre bostadspriser
Recessioner kan ofta vara kopplade till tidigare perioder av räntehöjningar. Detta leder till högre räntekostnader för bolån, vilket i sin tur kan pressa ner bostadspriserna. Utöver detta bidrar den generella ekonomiska osäkerheten och den rådande oron bland allmänheten till ytterligare prisnedgång på bostadsmarknaden.
Depression – djup och långvarig recession
En ekonomisk depression är en särskilt djup och långvarig form av recession. Den är inte bara en tillfällig ekonomisk nedgång, utan ett tillstånd där ekonomin står inför mycket allvarligare problem. Till skillnad från en vanlig recession, som kan vara temporär, kännetecknas en depression av en ihållande och betydande nedgång i ekonomisk aktivitet.
Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.
Branscher som drabbas hårdast av recession
Under en recession påverkas olika branscher i varierande grad, beroende på deras karaktär och hur starkt de är kopplade till konjunkturen. Särskilt de branscher som har en stark koppling till investeringar och konsumtion tenderar att drabbas hårt, eftersom dessa aktiviteter ofta minskar under en recession. Här är några av de branscher som traditionellt sett drabbas hårt under en ekonomisk nedgång:
- Lyxvarubranschen
När inkomster sjunker och osäkerheten ökar, skjuter många konsumenter upp eller avstår helt från att köpa lyxvaror, såsom dyra klockor, smycken och designerväskor.
- Bilindustrin
Nya bilar är en stor investering. Många människor skjuter upp bilköp eller väljer billigare alternativ under en recession.
- Rese- och turismbranschen
Semesterresor och affärsresor minskar när folk skär ner på utgifterna.
- Bygg- och fastighetsbranschen
När ekonomin sviktar minskar efterfrågan på bostäder och kommersiella fastigheter, vilket kan påverka byggföretag, mäklare och relaterade yrken.
- Finanssektorn
Banker och finansinstitut kan drabbas av ökade kreditförluster, särskilt om det varit en bostadsbubbla eller överutlåning före recessionen.
- Detaljhandeln och tjänsteföretag
Förutom lyxvaruhandlare kan även andra detaljhandlare och tjänsteföretag drabbas, särskilt de som säljer varor och tjänster som inte anses nödvändiga.
- Restaurang- och underhållningsbranschen
Många människor minskar på fritidsaktiviteter, såsom att äta ute eller gå på bio, när ekonomin blir ansträngd.
- Råvarusektorn
Priserna på råvaror, såsom olja och metaller, kan falla kraftigt när den globala efterfrågan minskar.
