MäklarOfferter

Konjunktur – beskriver hur bra eller dåligt ekonomin går

Konjunktur – beskriver hur bra eller dåligt ekonomin går
Vad är konjunktur?

Konjunktur beskriver ekonomins upp- och nedgångar över tid. Enkelt förklarat är det högkonjunktur när ekonomin går bra och lågkonjunktur när ekonomin går dåligt. För att bedöma om det råder hög- eller lågkonjunktur används BNP-gapet, som visar skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP.

Konjunkturen beskriver det rådande ekonomiska tillståndet och utvecklingen. För att bedöma det ekonomiska läget analyseras flera faktorer, bland annat sysselsättningsgraden, tillväxten och inflationen. En konjunkturcykel varar vanligen mellan tre och åtta år och består av en hög- och en lågkonjunktur. Ekonomin har alltså inget konstant tillstånd utan pendlar mellan hög- och lågkonjunkturer. Enkelt kan man säga att när ekonomin går bra är det högkonjunktur och när ekonomin går dåligt är det lågkonjunktur.

Högkonjunktur och lågkonjunktur

Konjunkturen delas in i perioder av hög- och lågkonjunkturer. Under en högkonjunktur råder framtidsoptimism. Företagens investeringsaktivitet är hög och för att kunna producera fler varor och tjänster anställer de ny arbetskraft. Detta leder till hög tillväxt och sysselsättning vilket i sin tur ger hushållen ökad köpkraft. Efterfrågan på varor och tjänster ökar och priserna stiger. Under en högkonjunktur kan företagen ha svårt att hitta och anställa arbetskraft med rätt kompetens och utbildning för arbetsuppgifterna. Under en långvarig högkonjunktur kan till slut nyinvesteringar och produktion överstiga den verkliga efterfrågan och behovet av varor och tjänster. Högkonjunkturen går in i en avmattningsfas.

När efterfrågan på varor och tjänster minskar, bromsar företagens produktions- och investeringsbenägenhet in. För att hantera denna nedgång tvingas företagen dra ner på sina kostnader. Detta medför ofta nedskärningar inom arbetskraften, vilket resulterar i högre arbetslöshet. Med minskade inkomster får hushållen strama åt sina plånböcker, vilket förvärrar situationen. När ekonomin fortsätter neråt, går högkonjunkturen över i en lågkonjunktur. Den nedåtgående fasen i en lågkonjunktur kallas för recession eller konjunkturnedgång. Om recessionen är djup och långvarig, talar man om en ekonomisk depression. Efter att lågkonjunkturen har nått sin botten och ekonomin börjar visa tecken på förbättring samt efterfrågan ökar, kan företagen gradvis börja expandera igen, nyanställa och öka produktionen. Detta lyfter i sin tur hushållens köpkraft, och ekonomin börjar då röra sig mot en högkonjunktur igen. Den uppgående fasen i en lågkonjunktur kallas för konjunkturåterhämtning.

Konjunkturcykeln

Konjunkturcykeln består av en period av högkonjunktur med dess uppgång och avmattning och en period av lågkonjunktur med dess nedgång och återhämtning. En cykel brukar vara mellan tre och åtta år. Aktiviteten mäts vanligtvis med bruttonationalprodukten. Vilket konjunkturläge ekonomin befinner sig i bestäms alltså av BNP-nivån och hur den utvecklas jämfört med en potentiell BNP-nivå. Potentiell BNP är den produktionsnivå som skulle råda om alla tillgängliga produktionsfaktorer nyttjades fullt ut och ekonomin är i ett konjunkturläge förenligt med inflationsmålet på två procent. Det så kallade BNP-gapet definieras som skillnaden mellan den faktiska BNP:n och den potentiella BNP:n. När BNP-gapet är negativt är det lågkonjunktur och när gapet är positivt är ekonomin inne i en högkonjunktur. Sedan mitten av 1950-talet har BNP-utvecklingen i Sverige haft en långsiktig uppgång med några undantag, till exempel krisen i början av 1990-talet och den globala finanskrisen 2008.

SCB:s konjunkturklocka

SCB, Statistiska centralbyrån, är en förvaltningsmyndighet som tar fram officiell statistik på begäran från bland annat regeringen och riksdag. SCB har tagit fram en konjunkturklocka som visar hur konjunkturläget ser ut i Sverige och i vilken riktning den svenska ekonomin är på väg. Konjunkturklockan uppdateras en gång i månaden.

I konjunkturklockan analyseras 14 ekonomiska indikatorer, till exempel BNP-indikator, näringslivets produktion och efterfrågan, hushållens konsumtion, varuexport, varuimport, sysselsättning och industrin orderingång. Varje indikators avvikelse från den långsiktiga trenden bedöms och alla bedömningar tillsammans visar hur konjunkturcykeln förändras över tid. När indikatorerna rör sig under en konjunkturcykel passerar de fyra konjunkturfaser:

  • Expansion – indikatorerna har en uppåtgående trend som ligger över den långsiktiga trenden.
  • Avmattning – indikatorerna har en nedåtgående trend men ligger fortfarande över den långsiktiga trenden.
  • Recession – indikatorerna har en nedåtgående trend som ligger under den långsiktiga trenden.
  • Återhämtning – indikatorerna har en uppåtgående trend men ligger fortfarande under den långsiktiga trenden.

Inflation och konjunktur

Inflation och konjunktur hänger ihop genom efterfrågans och utbudets dynamik i ekonomin samt genom Riksbankens penningpolitiska åtgärder som syftar till att hålla inflationen kring inflationsmålet och hålla det finansiella systemet stabilt.

Så leder en högkonjunktur till ökad inflation

Under en högkonjunktur ökar efterfrågan på varor och tjänster. Om efterfrågan överskrider produktionens kapacitet kan det leda till överhettning av ekonomin, vilket kan öka priserna på varor och tjänster. Denna typ av inflation kallas för efterfrågeinflation.

Under en högkonjunktur kan även den låga arbetslösheten vara en bidragande faktor till inflation. Med färre arbetslösa tenderar lönekraven att öka, vilket höjer företagens produktionskostnader. Dessa merkostnader kan sedan överföras till konsumenterna i form av högre priser, vilket bidrar till ökad inflation under en högkonjunktur.

Låg inflation och deflation vid lågkonjunktur

Under en lågkonjunktur minskar efterfrågan på varor och tjänster. Om det finns överkapacitet i ekonomin, med otillräcklig efterfrågan för att möta tillgänglig produktion, kan det sätta nedåttryck på priserna. I extrema fall kan det leda till deflation, vilket innebär att den allmänna prisnivån sjunker. Deflation kan vara skadligt för en ekonomi eftersom det kan leda till att skulder i reala termer blir större och konsumenter och företag skjuter upp köp och investeringar i förväntan på ännu lägre priser i framtiden, vilket ytterligare kan förvärra en rådande lågkonjunktur.

Riksbankens och regeringens roll

Många centralbanker, inklusive Riksbanken i Sverige och Europeiska centralbanken, har ett inflationsmål. Deras uppdrag är att med penningpolitik, till exempel justering av styrräntan, hålla inflationen så nära inflationsmålet som möjligt. När ekonomin visar tecken på överhettning och stigande inflation kan centralbanken höja räntan för att kyla ner ekonomin. Omvänt, under en lågkonjunktur med låg inflation eller risk för deflation, kan centralbanken sänka räntan för att stimulera ekonomin.

Statens finanspolitik syftar till att stabilisera ekonomin och påverka både konjunkturen och inflationen. Regeringen kan exempelvis stifta lagar som reglerar arbetsmarknaden eller höja och sänka skatter. Höjda skatter minskar den ekonomiska aktiviteten och sänkta skatter kan hjälpa till att få fart på ekonomin.

Tips

Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.

Kom igångPil
Vanliga frågor om

Konjunktur

Vad är en konjunkturcykel?Pil

En konjunkturcykel beskriver hur ekonomin går igenom en högkonjunktur och en lågkonjunktur. Cykeln delas in i två konjunkturlägen: högkonjunktur och lågkonjunktur. Dessutom kan den brytas ner i fyra konjunkturfaser: konjunkturuppgång (expansion), konjunkturavmattning, konjunkturnedgång (recession) och konjunkturåterhämtning. En typisk konjunkturcykel varar vanligtvis mellan tre och åtta år.

Vilka konjunkturlägen består en konjunkturcykel av?Pil

Konjunkturcykeln delas in i de två konjunkturlägena högkonjunktur och lågkonjunktur. Konjunkturläget bestäms av BNP-gapet, ett positivt BNP-gap innebär att det är högkonjunktur och ett negativt BNP-gap att det är lågkonjunktur.

Vilka konjunkturfaser består en konjunkturcykel av?Pil

En konjunkturcykel består av en hög- och en lågkonjunktur. Högkonjunkturen består av två faser: konjunkturuppgång (expansion) och konjunkturavmattning. Även lågkonjunkturen består av två faser: konjunkturnedgång (recession) och konjunkturåterhämtning.

Hur definieras högkonjunktur?Pil

En högkonjunktur definieras av ett positivt BNP-gap, dvs när faktisk BNP är större än potentiell BNP.

Hur definieras lågkonjunktur?Pil

En lågkonjunktur definieras av ett negativt BNP-gap, dvs när faktisk BNP är lägre än potentiell BNP.

Vad är BNP?Pil

BNP står för bruttonationalprodukt och är ett mått på värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under en viss tidsperiod, vanligtvis ett år.

Vad betyder högkonjunktur?Pil

Högkonjunktur är en period då den ekonomiska aktiviteten i landet är hög. Under en högkonjunktur är arbetslösheten låg, och produktionen av varor och tjänster är på en hög nivå. Ofta åtföljs högkonjunkturer av ökad konsumtion, högre investeringar och generellt positiva ekonomiska indikatorer.

Vad betyder lågkonjunktur?Pil

Lågkonjunktur är en period då den ekonomiska aktiviteten i landet är låg. Under en lågkonjunktur är arbetslösheten högre, och produktionen av varor och tjänster minskar jämfört med högkonjunkturperioder. Lågkonjunkturer karaktäriseras vanligtvis av minskad konsumtion, lägre investeringsnivåer, och generellt sett negativa ekonomiska indikatorer.

Vad betyder konjunkturuppgång?Pil

Konjunkturuppgång, även kallad expansion, är tillväxtfasen i en högkonjunktur i konjunkturcykeln. Under denna fas ökar ekonomisk aktivitet, produktion och sysselsättning växer, aktiemarknader stiger, konsumenternas förtroende och konsumtion ökar, och arbetslösheten minskar. En konjunkturuppgång definieras av att BNP är högre och växer snabbare än potentiell BNP.

Vad betyder konjunkturavmattning?Pil

Konjunkturavmattning är fasen då högkonjunkturen har passerat sin topp och är på väg in i en lågkonjunktur. Under konjunkturavmattningen börjar den ekonomiska aktivitetens tillväxt att sakta ner, men har ännu inte vänt till en negativ tillväxt. Detta kan vara en följd av faktorer som högre räntenivåer, eller minskat konsumentförtroende. En konjunkturavmattning definieras av att BNP är högre men växer långsammare än potentiell BNP.

Vad betyder konjunkturnedgång?Pil

Konjunkturnedgång, ofta kallad recession, är nedgångsfasen i en lågkonjunktur i konjunkturcykeln. Under denna fas upplever ekonomin minskad produktion, ökad arbetslöshet, och ofta ett minskat förtroende bland konsumenter och företag. Det är en tid av ekonomisk tillbakagång som kan leda till utmaningar för såväl individer som nationer. En konjunkturnedgång definieras av att BNP är lägre och växer långsammare än potentiell BNP.

Vad betyder konjunkturåterhämtning?Pil

Konjunkturåterhämtning är fasen då lågkonjunkturen har passerat botten och är på väg in i en högkonjunktur. Under denna fas ser man tydliga tecken på förbättring, såsom en ökad produktion av varor och tjänster, minskande arbetslöshet, ökade investeringar och positiva rörelser på aktiemarknaderna, samt ett växande förtroende bland både konsumenter och företag. En konjunkturåterhämtning definieras av att BNP är lägre men växer snabbare än potentiell BNP.

Vad är skillnaden mellan faktisk BNP och potentiell BNP?Pil

Faktisk BNP visar det verkliga värdet av varor och tjänster som produceras i en ekonomi, medan potentiell BNP representerar ekonomins maximala hållbara produktionskapacitet utan att orsaka inflation. Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP kallas BNP-gap.

Hur hänger inflationen ihop med låg- och högkonjunktur?Pil

Under högkonjunktur ökar ekonomisk aktivitet, vilket kan leda till högre efterfrågan och stigande priser, resulterande i inflation. Under lågkonjunktur minskar ekonomisk aktivitet och efterfrågan sjunker, vilket sänker inflationen eller kan leda till deflation.

Hur mäts konjunktur?Pil

Konjunkturen mäts genom att jämföra faktisk BNP med potentiell BNP. När faktisk BNP är över potentiell BNP, är ekonomin i en högkonjunktur. När faktisk BNP är under potentiell BNP, är ekonomin i en lågkonjunktur.

Vad beror konjunkturer på?Pil

Konjunkturer, eller ekonomins naturliga upp- och nedgångar, beror på en mängd olika faktorer, både inre och yttre. Några av de vanligaste faktorerna är: folks och företags spenderande, investeringar, räntenivåer bestämda av centralbanken, allmänt förtroende för ekonomin, samt oväntade stora händelser som krig eller naturkatastrofer.

Vad är skillnaden mellan lågkonjunktur och högkonjunktur?Pil

Högkonjunktur kännetecknas av ekonomisk expansion och välstånd, medan en lågkonjunktur kännetecknas av ekonomisk nedgång eller stagnation. Under en högkonjunktur upplever ekonomin tillväxt, arbetslösheten är låg, och företag och konsumenter är oftast optimistiska, vilket leder till högre konsumtion och investeringar. Däremot kännetecknas lågkonjunktur av en avmattning i ekonomin, stigande arbetslöshet, minskad förtroende och mindre efterfrågan på varor och tjänster.

Hur kan regeringen påverka konjunkturen?Pil

Regeringen kan påverka konjunkturen genom att föra en aktiv finanspolitik. Detta inkluderar exempelvis, offentliga utgifter, skatter, bidragsnivåer och regleringar och införande av lagar som påverkar företag.

Hur kan Riksbanken påverka konjunkturen?Pil

Genom att höja och sänka styrräntan kan Riksbanken påverka inflationen. Styrräntan är bankernas ränta när de lånar pengar hos Riksbanken, och den räntan påverkar sedan alla andra räntor i det ekonomiska systemet och därmed både inflationen och den ekonomiska aktiviteten.

Vad är sambandet mellan konjunktur, konjunkturläge, konjunkturcykel och konjunkturfas?Pil

Konjunkturen beskrivs av konjunkturcykeln, som i sin tur delas in i konjunkturlägena högkonjunktur och lågkonjunktur. Varje konjunkturläge består av specifika konjunkturfaser. Högkonjunkturen består av faserna konjunkturuppgång och konjunkturavmattning, medan lågkonjunkturen består av konjunkturnedgång och konjunkturåterhämtning.

Vad är hög- och lågkonjunktur?Pil

Högkonjunktur och lågkonjunktur är faser i den ekonomiska konjunkturcykeln som beskriver ekonomins upp- och nedgångar över tid. Högkonjunktur är en period med stark ekonomisk aktivitet, låg arbetslöshet och hög produktion. Lågkonjunktur är motsatsen, med svag ekonomisk aktivitet, högre arbetslöshet och minskad produktion.

Varför uppstår högkonjunkturer?Pil

Högkonjunkturer uppstår inte isolerat på grund av en enda faktor, utan är oftast resultatet av en kombination av flera positiva händelser och förhållanden som samverkar. Exempelvis: ökad efterfrågan, låga räntenivåer, statliga stimulansåtgärder, positivt förtroende bland konsumenter och företag, ökad extern efterfrågan och teknologiska framsteg.

Varför uppstår lågkonjunkturer?Pil

Lågkonjunkturer uppstår ofta på grund av minskad efterfrågan, höga räntenivåer, minskat förtroende, finanskriser, externa störningar, plötsliga råvaruprisökningar och strukturella förändringar i ekonomin. Dessa faktorer verkar ofta i samspel och inte isolerat.

Vad är bäst högkonjunktur eller lågkonjunktur?Pil

Högkonjunktur innebär oftast ökad sysselsättning och ekonomisk tillväxt, vilket generellt ses som positivt. Lågkonjunktur medför däremot ekonomisk nedgång och högre arbetslöshet, men kan korrigera ekonomiska obalanser. Båda har sina för- och nackdelar, men högkonjunktur ses ofta som det mer önskvärda läget.

Artiklar om ekonomi (77)

Vi tror att du också skulle gilla dessa artiklar.

Tjänsten är gratisInga förpliktelserSpara tid & pengarFå högre försäljningspris
Jämför mäklare