KALP (Kvar Att Leva På Kalkyl) – vad är det & hur beräknas det?

KALP är en förkortning av Kvar Att Leva På. Det är en beräkning som används av banker och långivare för att utvärdera en låntagares förmåga att återbetala ett bolån. KALP-kalkylen tar hänsyn till låntagarens inkomst och utgifter för att fastställa hur mycket pengar som finns tillgängliga för återbetalning av lånet, i enlighet med de fastställda lånevillkoren.

KALP-kalkylen används för att bedöma om låneansökan ska beviljas eller inte

En KALP-beräkning är ett viktigt verktyg för att bestämma en låntagares ekonomiska utrymme efter att alla räkningar och levnadskostnader är betalda, det vill säga hur mycket pengar en låntagare har kvar att leva på när alla utgifter som hushållet har är betalda. För att få fram beloppet subtraheras lånekostnader, boendekostnader och alla andra levnadskostnader från hushållets totala månadsinkomst. Differensen visar hur mycket låntagaren har kvar att leva på varje månad. Detta KALP-värde ger långivaren en pålitlig indikation på låntagarens förmåga att återbetala bolånet enligt de specifika villkoren i låneavtalet. Utifrån KALP-kalkylen och lånebeloppets storlek kan en bank eller annan långivare bedöma om låneansökan ska beviljas eller inte. Ju högre låntagarens KALP-värde är, desto större är chansen att långivaren beviljar lånet.

Beräkning av KALP – detta ingår i en KALP-kalkyl

Vid en KALP-kalkyl utgår man från hushållets totala månadsinkomst. Därefter subtraheras alla löpande månatliga utgifter som hushållet har, inklusive kostnader för boende, lån, och andra nödvändiga levnadskostnader. Det belopp som återstår efter dessa avdrag är KALP-värdet, vilket representerar det belopp hushållet faktiskt har tillgängligt att leva på varje månad.

Formeln för KALP-kalkylen kan sammanfattas enkelt som:

Månadsinkomst före skatt – Totala månatliga utgifter = KALP

Inkomsten kan vara lön eller inkomster från egen företagsverksamhet, såväl som studiemedel, pensioner och olika former av bidrag som barnbidrag och sjukersättning. Dessutom inkluderas inkomst från kapital, såsom räntor och utdelningar.

I utgifterna ingår levnadskostnader, skatt, boendekostnader, räntor och amorteringar. Levnadskostnader beräknas vanligtvis utifrån ett schablonbelopp efter hur många vuxna och barn som ingår i hushållet. Schablonvärdena kommer från Konsumentverkets beräkningar som baseras utifrån en skälig levnadsnivå. I schablonbeloppet ingår kostnader för till exempel:

• Livsmedel
• Kläder och skor
• Hygien
• Telefon och bredband
• Försäkringar
• Nödvändiga förbrukningsvaror

I schablonbeloppet ingår däremot inte kostnader för exempelvis gåvor, märkeskläder, accessoarer, tv-abonnemang och utrustning för olika fritidsintressen.

I boendekostnader inkluderas exempelvis hyra och driftskostnader som el, vatten och värme. Vid en KALP-kalkyl beräknas räntekostnaden normalt utifrån långivarens kalkylränta. En kalkylränta är högre än den boränta som för tillfället erbjuds, den så kallade listräntan. Långivaren använder kalkylräntan för att det ska finnas marginaler i återbetalningsförmågan hos låntagaren om räntan höjs. Amortering beräknas efter de amorteringsregler som finns.

Hur mycket pengar ska man ha kvar att leva på

När det gäller hur mycket pengar man bör ha kvar att leva på efter alla utgifter, ställer olika banker och långivare olika höga krav på hur stort KALP-beloppet ska vara för att ett bolån ska beviljas. Även om långivare kan använda Konsumentverkets schablonvärden och rekommendationer som en riktlinje, är det inte obligatoriskt. Istället kan långivare tillämpa egna schablonbelopp och kriterier vid beräkning av KALP, vilket kan leda till variationer i hur de bedömer låneansökningar. Det innebär att det vanligtvis lönar sig att ansöka om bolån hos flera olika långivare. Genom att göra det kan låntagaren jämföra olika erbjudanden, villkor och hur olika långivare beräknar det tillgängliga ekonomiska utrymmet. På så sätt ökar chansen att få ett bolån beviljat och att hitta det lån som bäst passar den egna ekonomiska situationen.