Inflation uppstår när den allmänna prisnivån i samhället ökar till följd av exempelvis högre produktionskostnader, ökad efterfrågan eller att Riksbanken har tryckt stora mängder pengar. Det innebär att du kan köpa färre tjänster och varor för samma summa pengar. Riksbanken i Sverige har som mål att hålla inflationen låg och stabil – runt 2 %.
Ska du sälja din bostad? Gör som tiotusentals bostadssäljare har gjort – hitta och jämför mäklare gratis på MäklarOfferter.
Vad menas med inflation?
Det räknas inte som inflation om priserna stiger på enstaka varor, utan det är en fråga om att prisökningen i ett land är allmän och bestående. Inflation kan orsakas av flera orsaker, några exempel på händelser som kan leda till att inflation uppstår:
- Stor efterfrågan: Människor vill köpa mer än vad företag och verksamheter kan producera.
- För snabb och omfattande ökning av penningmängden: Om centralbanken i ett land tillhandahåller stora mängder pengar snabbare än vad produktionstakten ökar, så stiger priserna samtidigt som värdet på pengarna urholkas. Det är detta som i folkmun kallas att centralbanken ”trycker pengar”.
- Förväntningar på ökade priser: Om hushåll och företag tror att priserna i samhället ska öka så kan de anställda vilja kompenseras med högre lön, vilket gör att företag i sin tur behöver kompensera med höjda priser. Då kan ekonomin hamna i en svårbruten, uppåtgående spiral med ökade priser och löner. Det går alltså att skapa inflation genom att förvänta sig det.
- Stigande produktionskostnader: Företag kan bli tvungna att höja priser på tjänster och varor om produktionskostnaderna blir dyrare. Det kan ske till följd av exempelvis ökade råvarupriser, ökade energipriser eller att lönerna stigit.
Så mäts inflation
Det vanligaste måttet på inflation i Sverige är KPI – det vill säga förändringen i konsumentprisindex. År 1993 införde Riksbanken sitt inflationsmål för första gången och då användes den årliga förändringstakten i konsumentprisindex för att mäta inflationen. Denna målvariabel ersattes dock år 2017 av konsumentprisindex med fast ränta, alltså KPIF.
Vad innebär konsumentprisindex (KPI)?
Statistiska Centralbyrån samlar varje månad in prisuppgifter på tjänster och varor som svenskarna konsumerar. Därefter sammanställs priserna och SCB presenterar en genomsnittlig prisnivå på vad det kostar att leva i landet nu jämfört med förr. Just det här är definitionen av konsumentprisindex. Tjänster och varor som människor köper mycket av får större genomslag på konsumentprisindex än sådant som det köps lite av. Statistiska Centralbyrån tar även hänsyn till kvalitetsförbättringar och borträknar dessa från prisändringarna – exempelvis om prestandan på en dator förbättras över tid.
Varför ändrades målvariabeln till KPI med fast ränta (KPIF)?
KPIF beräknas på liknande sätt och med samma data som KPI, men skillnaden är att man exkluderar ändringar i bostadsräntorna. Målvariabeln ändrades eftersom det visade sig att KPI haft nackdelar för penningpolitiken. Förändringar av styrräntan har till exempel haft påverkan på hushållens boräntor, vilket i sin tur påverkat KPI eftersom boendekostnaderna i hushållen förändrats. Dessutom har de omedelbara effekterna på KPI gått åt “fel håll” – när Riksbanken har sänkt styrräntan för att öka inflationstakten så har hushållens boräntor sjunkit, vilket även har gjort att KPI-inflationen sjunkit på kort sikt.
Inflationsmålet: Vad är normal inflation?
Riksbanken har ett så kallat inflationsmål som fungerar som ett riktmärke. Syftet med inflationsmålet är att underlätta för företag och hushåll att fatta välgrundade beslut gällande ekonomin och lägga grund för välfungerande löne- och prisbildning. Riksbanken har som mål att hålla inflationen på ungefär 2 % per år mätt med KPIF. Denna siffra grundar sig i flera saker. Inflationen låg på cirka 2 % när inflationsmålet först introducerades, och man ansåg att denna siffra gav tillräckligt stort utrymme för att höja inflationen i lågkonjunktur utan att räntan slog i golvet.
Vad är inflationen idag?
Aktuell inflationstakt och hur inflationen har utvecklats över tid hittar du på Statistiska Centralbyråns webbplats.
Låg inflation – bra för ekonomin
Riksbanken vill ha en stabil och relativt låg inflation på cirka 2 % per år mätt med KPIF. Då skapas goda förutsättningar för den ekonomiska utvecklingen samtidigt som osäkerheten bland hushåll och företag minskar. En alltför låg inflation kan dock vara problematiskt, eftersom risken för deflation ökar.
Hur påverkar låg inflation bostadspriserna?
Om inflationen blir för låg, det vill säga när inflationen under en längre tid ligger en bit under 2%, så kommer Riksbanken att sänka styrräntan för att stimulera och få igång ekonomin igen. Den sänkta räntan leder till billigare bolån, som i sin tur leder till att allt fler har råd att köpa bostad. När många har råd att köpa bostad så höjs även bostadspriserna eftersom efterfrågan ökar.
Deflation – fördelar och nackdelar
Deflation är ett begrepp som syftar på negativ inflation. Det innebär att penningvärdet ökar och att den allmänna prisnivån i landet faller. Detta kan förvisso kan vara positivt för vissa grupper – personer som sparar pengar gynnas till exempel på bekostnad av personer som lånar eftersom pengarna ökar i värde. Problemet med deflation är att den ekonomiska tillväxten kan sjunka genom att hushållen skjuter upp konsumtionen samtidigt som både företagens och hushållens lånekostnader ökar. Detta påverkar såväl arbetsmarknaden som konjunkturen negativt. Arbetslösheten kan även öka eftersom företag behöver säga upp personal till följd av låg efterfrågan och ökade lånekostnader.
Hög inflation – fördelar och nackdelar
Hög inflation definieras som en inflationstakt som under en längre tid ligger en bit över Riksbankens inflationsmål på 2 % per år. Vid hög inflation minskar pengars värde i snabbare takt än vad som är önskat. Med andra ord så ökar prisnivåerna i samhället för snabbt.
Vad händer om inflationen ökar?
Hög inflation gör det svårare att planera och fatta ekonomiska beslut för både företag och privatpersoner. Hög inflation kan även påverka fördelningen av förmögenhet mellan olika grupper. Sparande blir mindre lönsamt eftersom inflationen gör att varje sparad krona tappar köpkraft i takt med inflationen. Vice versa kan de som är högt belånade gynnas av hög inflation eftersom inflationen urholkar värdet på lånet.
Hur påverkas bostadspriserna av hög inflation?
Vid hög inflation höjer Riksbanken styrräntan för att minska inflationen. Detta leder till att bolånen blir dyrare. Dyrare bolån leder i sin tur till att färre människor har råd att köpa bostad, vilket innebär att efterfrågan på bostäder minskar. Människor som är relativt högt belånade kan även få problem med att bo kvar i sin bostad på grund av de dyrare bolånen. När detta sker behöver allt fler sälja sina bostäder, vilket leder till att utbudet ökar och att bostadspriserna sjunker.
Hyperinflation – vad händer om inflationen skenar?
Hyperinflation innebär en inflation på minst 50 % i månaden. Det beror ofta på att landets invånare har tappat tilltron på valutan och regeringen och på så vis börjat nyttja andra betalningsmedel. Vid hyperinflation så stiger alla priser kraftigt i allmänhet samtidigt som Riksbanken höjer räntan för att bromsa ekonomin. Hyperinflation ger katastrofala konsekvenser för de som har besparingar, men det kan däremot bli mycket förmånligt att ta lån eftersom det finns stora mängder pengar i omlopp.
Stagflation: Stagnation och inflation samtidigt
Stagflation är ett nationalekonomiskt begrepp för när både stagnation och inflation inträffar samtidigt. Stagnation innebär att ett land haft avsaknad av ekonomisk tillväxt under en längre period, och inflation betyder som känt att pengarnas värde minskat och den allmänna prisnivån stigit. Under stagflation kombineras alltså de negativa sidorna från såväl en högkonjunktur som lågkonjunktur vilket skapar ett problematiskt och svårlöst tillstånd. Vid stagflation sänks bostadspriserna till följd av de höjda räntorna, men på detta tillkommer även en högre arbetslöshet som kan göra att bostadspriserna sjunker ytterligare.
Phillipskurvan
Phillipskurvan är en graf som visar sambandet mellan arbetslöshet och inflation. När det uppstår hög efterfrågan på arbetskraft så måste företag erbjuda högre löner, vilket gör att inflationen stiger och arbetslösheten sjunker. Enligt Philipskurvan så sammanfaller hög inflation med låg arbetslöshet och låg inflation sammanfaller med hög arbetslöshet. På 1960-talet gjordes dock observationer som inte stämde överens med Phillipskurvan – det vill säga att såväl inflationen som arbetslösheten steg samtidigt och orsakade det som idag benämns som stagflation. Det finns alltså ett tydligt negativt korrelerat samband mellan inflation och arbetslöshet, men stagflation utgör ett undantag från Phillipskurvan.
