Stagflation – hög inflation, låg tillväxt & hög arbetslöshet

Stagflation – hög inflation, låg tillväxt & hög arbetslöshet

Vad är stagflation?

Stagflation är per definition en sammanslagning av de nationalekonomiska termerna stagnation och inflation. Stagnation innebär stillastående tillväxt medan inflation innebär en allmän ökning av priserna. Stagflation beskriver en komplex samhällssituation där den ekonomiska tillväxten har avstannat och arbetslösheten är hög, samtidigt som de allmänna priserna ökar och pengar blir mindre värda.

Stagflation

Stagflation – orsaker och bakgrund

Stagflation ansågs länge vara en omöjlighet då inflation och arbetslöshet bör gå åt olika håll enligt den så kallade Phillipskurvan. Under 1970-talet fick dock världsekonomin för första gången uppleva stagflation på riktigt då USA:s expansiva penningpolitik i sviterna efter Vietnamkriget lade grunden till detta motsägelsefulla och förödande fenomen.

Lågkonjunkturen på 1970-talet

Efter kollapsen av Bretton Woods valutasystem år 1971 valde Nixon att finansiera krigskostnaderna med ett överflöd av nytryckt valuta vilket både skuldsatte staten, sänkte värdet på dollarn och skapade hög inflation. Samtidigt som energipriserna steg, slog den inhemska energiproduktionen i taket och landet blev mer beroende av import. Dessutom bjöd Japan och Västeuropa på allt tuffare konkurrens på exportmarknaden, vilket satte ytterligare press på den amerikanska industrin. Den initiala inflationen bromsades med prisstopp och lönefrysningar, men så snart dessa släpptes rusade priserna igen.

Den slutgiltiga chocken kom år 1973 då USA och flertalet västländer belades med ett oljeembargo av de arabiska OPEC-medlemmarna och oljepriserna sköt i höjden. Det gjorde att industriföretagen inte bara tvingades vidarebefordra de ökade kostnaderna till konsumenterna i form av höjda priser, utan även var tvungna att minska produktionen och dra ned på arbetskraften. Det resulterade i ökad arbetslöshet, avstannad tillväxt och minskad tillgång på varor med enorm efterfrågan som följd.

Återigen finansierades underskottet via sedelpressarna vilket bidrog ytterligare till stagflationen – som nu även var ett faktum i andra delar av västvärlden, inklusive Sverige. Den amerikanska centralbanken (Federal Reserve) kritiserades för att ha varit för senfärdig med räntehöjningar, men det framgick snart att det krävdes mer radikala åtgärder för att lösa problemen efter en stagflation.

Två samverkande orsaker till stagflation

Baserat på 70-talskrisen kan stagflation orsakas av plötslig extern leveranschock och ogenomtänkt penningpolitik.

Plötslig extern leveranschock

En kraftig ökning av det globala priset på en viktig råvara – till exempel olja – kan vara en bidragande faktor till stagflation. Om priset för denna typ av råvara höjs så:

  • Ökar kostnaderna för företag
  • Höjer företag sina egna priser
  • Blir arbetstagare uppsagda eller får sänkta löner

Ogenomtänkt penningpolitik

Stagflation kan uppstå till följd av att regeringen höjer skatterna för företag, höjer minimilönen kraftigt eller ökar de sociala utgifterna. Arbetsgivare som ställs inför detta kan då behöva höja sina priser vilket ökar inflationen. En annan orsak kan vara att regeringen eller centralbanken behåller alltför låga räntor i en ekonomi med nästan full kapacitet, vilket utlöser en “konsumentboom” som driver upp priserna.

När priserna förväntas höjas så kräver arbetstagare högre löner, och arbetsgivare går med på detta utan att öka produktionen eftersom de förväntar sig att kunna överföra kostnaderna till kunderna i form av högre priser. Det skapar en uppåtgående löne-prisspiral som är svår att bryta. I förlängningen kan företagen bli tvungna att minska produktionen och dra ned på arbetskraften, vilket leder till ännu högre arbetslöshet.

Stagflation – konsekvenser i samhället

I en normal konjunkturcykel brukar lågkonjunktur innebära låg inflation och minskad tillväxt med ökad arbetslöshet, medan hög inflation uppstår vid högkonjunktur i samband med att tillväxten ökar och arbetslösheten minskar. Vid stagflation rusar priserna trots att både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsgraden ligger på ihållande låga nivåer. Det skapar en unik och svårhanterlig situation. Om den ekonomiska tillväxten (BNP) är lägre än 2 % per år brukar man tala om stagnation.

Vad händer vid stagflation?

Effekterna av stagflation är generellt väldigt dåliga eftersom det kombinerar två situationer som normalt strider mot varandra – det vill säga stigande priser och fallande ekonomisk produktion. Levnadskostnaderna blir högre samtidigt som löner och besparingar stagnerar eller minskar i värde. Om man inte lyckas få stopp på det kan stagflation skapa en negativ spiral med allt högre arbetslöshet, avstannad ekonomisk utveckling och till slut en inflation som blir ännu högre.

Hur påverkar stagflation bostadspriserna?

Vid stagflation påverkas bostadspriserna i princip på samma sätt som vid inflation, förutom när det gäller hushållens köpförmåga. Skillnaden mellan vanlig inflation vid högkonjunktur och den inflation som uppstår vid stagflation är att den senare följs av hög arbetslöshet. Då blir det svårare för privatpersoner att få lånelöften men också att betala tillbaka lånen. Hög arbetslöshet innebär även mindre mängder pengar i hushållens kassor, med minskad efterfrågan och sänkta bostadspriser som följd.

Att köpa och äga en bostad under stagflation innebär inte bara dyrare bolån utan även dyrare boendekostnader överlag då el- och energipriser stiger, samtidigt som de flesta hushåll redan har mindre i plånboken till följd av låga reallöneökningar och stillastående tillväxt. Lägg till ökad arbetslöshet och många kan tvingas sälja bostaden för att de inte har råd att bo kvar när räntorna höjs. Då blir även utbudet större, vilket bidrar till att pressa ned bostadspriserna på sikt. Förväntningar på prisutvecklingen gör också att många avvaktar med större investeringar i hopp om att priserna ska falla. Det kan således bli svårt både att köpa och sälja bostad under en stagflation. Den som eventuellt kan gynnas vid stagflation är bostadsägare som har ett befintligt bolån med bunden ränta, då lånet minskar i värde till följd av inflationen och går snabbare att betala av.

Stagflation – vilka åtgärder vidtas?

Stagflation är ett komplicerat ekonomiskt läge som drabbar alla, och som dessutom kan vara ganska svårt att ta sig ur. Det största problemet är att Riksbanken inte kan använda sina vanliga penningpolitiska verktyg lika effektivt för att dämpa inflationen i samband med en stagflation, eftersom det kan få oönskade konsekvenser i form av ännu högre arbetslöshet.

Vad gör Riksbanken vid stagflation?

Under en normal konjunkturcykel kan Riksbanken till exempel höja styrräntan för att dämpa en hög inflation. Vid låg inflation kan styrräntan istället sänkas för att få igång ekonomin igen. Det är alltså lättare att åtgärda stagnation eller inflation var för sig, men när båda delar sker på samma gång är situationen betydligt svårare att lösa. En höjning av styrräntan kan till exempel bidra till ännu mer arbetslöshet, men å andra sidan så fortsätter inflationen vara hög om inga åtgärder vidtas.

Att förebygga stagflation

Det bästa sättet att förebygga stagflation är genom att verka proaktivt, bland annat genom att öka produktiviteten i landet. Skattehöjningar, minskade bidrag, tvångssparande, pris- och lönestopp är andra exempel på åtgärder som kan fungera för att motverka stagflation. Om stagflation trots allt inträffar har centralbanken begränsade möjligheter att hantera situationen, men om ingenting görs kommer priserna att fortsätta stiga okontrollerat och i värsta fall leda till hyperinflation. Det mest sannolika är att Riksbanken till slut genomför vissa räntehöjningar för att dämpa inflationsförväntningarna och försöka balansera ekonomin.

Förutsättningar för en ny stagflation?

Rädslan för en ny stagflation har ökat på senare tid då många oroväckande riskfaktorer har sammanfallit till följd av covid-19 och kriget i Ukraina. Under våren 2020 sjönk BNP kraftigt till följd av pandemin. Hotell-, restaurang- och transportbranscherna drabbades synnerligen hårt medan till exempel läkemedelsbranschen kom lindrigare undan. Nedgången i Sverige var dock måttlig om man jämför med andra europeiska länder och pandemins effekter på landets ekonomiska tillväxt blev relativt kortvarig. Under 2021 ökade Sveriges BNP med mer än 5 %.

Centralbankerna förutspådde en förbättring under 2022, men Rysslands invasion av Ukraina satte stopp för den förväntade återhämtningen. Istället avtog den ekonomiska tillväxten ytterligare, samtidigt som inflationen fortsatte vara för hög med stora prisökningar framför allt på energi och livsmedel. Därtill fick många företag återigen svårt att få tag på material och arbetskraft för att starta upp produktionen på nytt, vilket förstärkte problematiken som uppstod under pandemin.

FAQ - Stagflation

Hur uppstår stagflation?

Stagflation uppstår om det sker en ihållande ökning av de allmänna priserna i samhället, samtidigt som landets ekonomiska tillväxt är försvagad och arbetslösheten ligger på en hög nivå. Prisökningarna är ett resultat av att det finns ett valutaöverskott i ekonomin som i sin tur minskar penningvärdet. Bakomliggande orsaker till stagflation är en kombination av externa leveranschocker och penningpolitiska beslut, såsom för snabb och omfattande ökning av penningmängden.

Vad händer vid stagflation?

Vid stagflation ökar den allmänna prisnivån i samhället samtidigt som tillväxten avstannar och arbetslösheten är hög. Riksbankens höjning av styrräntan och hög arbetslöshet gör det också svårt för många att köpa eller bo kvar i en bostad. Det både minskar efterfrågan och ökar utbudet på bostäder som i sin tur gör att bostadspriserna sjunker.

Vad ska man göra vid en stagflation?

Då situationen är komplex är det svårt att lösa en stagflation med konventionella penningpolitiska verktyg. En höjning av styrräntan kan till exempel leda till ännu högre arbetslöshet. Därför är det viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder, framför allt genom att öka produktiviteten.