Hyperinflation – vad är det? Orsaker, konsekvenser & åtgärder

Hyperinflation – vad är det? Orsaker, konsekvenser & åtgärder

Vad är hyperinflation?

Hyperinflation är en extremt hög inflation. Det finns ingen formell gräns, men vanligtvis talar man om hyperinflation i ett läge där de allmänna prisökningarna överstiger minst 50 procent per månad och pengarna i princip förlorar sitt värde.

Hyperinflation

Orsaker – varför uppstår hyperinflation?

En av de främsta orsakerna till hyperinflation är att staten har skapat ett valutaöverskott i samhället genom att trycka upp alldeles för stora mängder sedlar, ofta i syfte att betala krigsskulder eller lösa en ekonomisk kris, vilket har lett till extrema allmänna prisökningar som har gjort pengarna mer eller mindre värdelösa. Tyskland under mellankrigstiden är ett typexempel. Även Kina, Ungern, forna Jugoslavien och Zimbabwe är länder som har drabbats av hyperinflation genom åren.

Historiskt har hyperinflation oftast uppstått i samband med sociala oroligheter och andra traumatiska händelser, såsom epidemier, naturkatastrofer, revolutioner och inbördeskrig. Det är vanligt att misstro mot regimen, rädsla för intern korruption och skrämmande omvärldshändelser orsakar panik och leder till att människor börjar hamstra, vilket minskar tillgången på varor och får priserna att stiga.

Den hypotetiska gränsen för vad som brukar kallas hyperinflation går vid 50 procents allmän prisökning i månaden och redan där är ekonomin försatt i kaos. Om det uppstår extremt hög inflation med prisökningar på flera miljoner procent per år eller tusentals procent om dagen fungerar i princip ingenting i samhället. Vid hyperinflation av den magnituden brukar ekonomin kollapsa.

Konsekvenser – vad händer om det blir hyperinflation?

Till skillnad från vanlig inflation brukar en hyperinflation även föranledas av en allmän förtroendekollaps för landets regering, valuta och finansiella institutioner. Resultatet blir att staten inte kan ta lån för att finansiera sina utgifter utan måste trycka egna pengar, vilket drar ner penningvärdet. Hushållen får därmed allt mindre mängd varor för pengarna och levnadsstandarden sänks markant.

Hyperinflation i historien

Vid toppen av hyperinflationen i Tyskland på 1920-talet kunde en limpa som tidigare hade kostat 0,63 mark vara uppe i 201 miljarder mark. Konsumenterna fick släpa med sig stora kassar med kontanter till affärerna och pengarna blev så värdelösa att folk började tapetsera väggarna med sedlarna då det var billigare än att köpa tapeter.

För att försöka underlätta hanteringen av de enorma beloppen så har hyperinflationsdrabbade länders centralbanker tryckt upp sedlar i allt högre valörer. Efter novemberrevolutionen i Tyskland tryckte Weimarrepubliken upp sedlar med valörer på två triljoner mark. Den högsta sedelvalören som någonsin har släppts för cirkulation trycktes i Ungern 1945 och låg på 100 kvintiljoner pengő. Ungern har också den högsta noterade inflationsgraden någonsin på 41,9 kvadriljoner procent, vilket innebar en fördubbling av priserna var femtonde timme. Rekordet med flest nollor på en papperspeng togs år 2008 när Zimbabwes centralbank gav ut en sedel med valören 100 biljoner dollar. Därefter har ett flertal valutareformer genomförts i landet och otaliga nollor har strukits från sedlarna.

Vilka drabbas och vilka gynnas vid hyperinflation?

Hela samhället påverkas negativt av en hyperinflation. Oron är konstant och eftersom priserna hela tiden förväntas stiga är det få som vågar vänta med att handla. Imorgon kan ju priset vara det dubbla. Därför är det vanligt att folk panikhamstrar allt från större konsumtionsvaror som bilar och tvättmaskiner till mat och förbrukningsartiklar. Det leder till att tillgången på essentiella dagligvaror minskar, samtidigt som det som finns kvar blir ännu dyrare och ekonomin börjar rasa samman.

Att spara pengar är riskfyllt vid hyperinflation då räntorna sjunker och besparingarna minskar i värde. Äldre drabbas i regel hårdast då pensionskassor och livsbesparingar går förlorade. Konsekvensen blir att människorna tappar förtroendet för bankerna och slutar sätta in pengar, vilket till slut gör att bankerna själva går i konkurs. När ett land drabbas av hyperinflation förlorar den inhemska valutan även sitt växlingsvärde gentemot utländsk valuta.

Företag som exporterar varor kan däremot tjäna på en hyperinflation då det minskade penningvärdet på den inhemska valutan sänker exportkostnaderna, samtidigt som de får betalt för sina varor i utländsk hårdvaluta som fortsätter att öka i värde. Företag som är beroende av import lär å andra sidan behöva avvecklas eftersom priserna på utländska varor blir oöverkomliga. Utländska investerare flyr landet och verksamheter går i konkurs. Det gör att arbetslösheten skenar och regeringens skatteintäkter minskar, samtidigt som staten har allt svårare att tillhandahålla grundläggande service för medborgarna. Ofta blir resultatet att staten trycker upp mer pengar för att betala sina utgifter och hyperinflationen förvärras.

Vad händer med bostadspriserna om det blir hyperinflation?

Inflation och bostadspriser är kopplade till varandra via räntorna på bolånen. Vid förhöjd inflation går Riksbanken in och höjer styrräntan för att bromsa upp de allmänna prisökningarna i samhället, vilket innebär dyrare bolån med högre räntor och sänkta bostadspriser. Men vid hyperinflation är prisnivåerna så pass extrema att räntehöjningar är närmast verkningslösa. Då hela ekonomin är på väg att kollapsa är bostadsmarknaden förmodligen i samma skick och det kan vara klokt att avvakta med att sälja tills läget stabiliseras. Precis som för andra varor kan efterfrågan på bostäder vara hög men då pengarna inte är värda någonting är det få som har möjlighet att köpa.

Vid hyperinflation kan det även vara problematiskt för den som vill ta bolån – om det ens är möjligt under rådande omständigheter. Hyperinflation gör det dyrare och mer osäkert att ta lån överlag. Färre banker och långivare är villiga att ligga ute med pengar och riskera att inte få skulden återbetald om ekonomin fallerar. Det innebär att låntagarna kan tvingas betala högre räntor än vad som är rimligt. Den som har ett befintligt lån eller bolån med bunden ränta när hyperinflationen inträffar kan dock dra fördelar ur situationen då skulden snabbt minskar i värde och blir enklare att betala tillbaka. Räntan slipper man inte ifrån men hyperinflationen amorterar i princip bort lånet åt en, samtidigt som man har kvar säkerheten i bostaden.

Åtgärder – hur får man stopp på en hyperinflation?

Det är mycket svårt att stoppa en hyperinflation som har kommit i full rullning. Har det gått så pass långt att befolkningen har förlorat förtroendet för valutan, centralbanken och regimen är det närmast omöjligt för landets regering att förbättra situationen. Att trycka upp mer pengar har endast motsatt effekt. I detta läge väljer folket i regel att använda utländska och alternativa valutor eller helt enkelt bedriva byteshandel.

I ett tidigt stadium kan hyperinflation dämpas med samma finans- och penningpolitiska medel som vanlig inflation, exempelvis genom att höja skatterna, införa spartvång, sänka bidragen eller höja styrräntan. Pris- och lönestopp är åtgärder som kan ha en tillfälligt hämmande effekt på hyperinflation, exempelvis inför en omvandling eller valutareform.

Vad kan man göra vid hyperinflation som privatperson?

Det bästa är att redan i förväg anamma sunda ekonomiska vanor och skapa en stabil värdegrund att luta sig emot utifall hyperinflationen skulle inträffa. Fördela dina investeringar mellan räntebärande värdepapper, guld, reala tillgångar och mer stabil utländsk valuta som euro eller dollar. Bostäder och fastigheter är i regel trygga investeringar som överlever en hyperinflation. Men håll passet uppdaterat, så att du kan lämna landet om levnadsstandarden skulle bli outhärdlig.

FAQ - Hyperinflation

Vad är hyperinflation?

Hyperinflation kan definieras som extremt hög inflation som överstiger 50 % per månad. Då tappar i princip pengarna sitt värde helt vilket leder till total ekonomisk kollaps i landet.

Hur uppstår hyperinflation?

Det kan finnas flera olika orsaker till att hyperinflation uppstår i ett land. Den främsta är en kraftig ökning av penningmängden som inte understöds av ekonomisk tillväxt. Det vill säga att staten har skapat mer pengar genom att trycka nya sedlar, vilket minimerar penningvärdet och leder till en kraftig och ihållande ökning av den allmänna prisnivån. Extrem obalans mellan utbud och efterfrågan kan också trigga prisstegringar och ge upphov till hyperinflation.

Vad händer vid hyperinflation?

Hyperinflation får konsekvenser för hela samhället. Priserna stiger okontrollerat och pengarna förlorar sitt värde, förmögenheter urholkas och besparingar blir värdelösa. Förtroendet för valutan, bankerna och staten undermineras och ekonomin kollapsar. Bostadsägare med befintliga bolån är några av de få som kan vinna på en hyperinflation då skulden snabbt minskar i värde och blir enklare att betala tillbaka. Räntan slipper man inte ifrån men hyperinflationen amorterar i princip bort lånet åt en, samtidigt som man har kvar säkerheten i bostaden.

Vad ska man göra vid en hyperinflation?

I ett tidigt skede kan centralbanken ta till konventionella penningpolitiska åtgärder mot hyperinflation, såsom skatteökningar, prisstopp eller höjning av styrräntan. En fullt utvecklad hyperinflation är i regel mycket svår att stoppa. Såväl skatte- och valutareformer som valutabyten och drastiska budgetnedskärningar har använts för att bekämpa hyperinflation med varierande resultat. Alla gör klokt i att ”inflationssäkra” sin privatekonomi i förväg och fördela investeringarna i reala tillgångar. Att äga sin bostad är ofta en fördel vid hyperinflation.