- Äldre hushåll äger många bostäder som kan frigöras framåt. I Stockholms län handlar det om omkring 122 000 bostäder. Man talar därför om ett generationsskifte.
- I Åldrande i Sverige 2026 från Insight Intelligence och tre samarbetspartner uppger sju av tio svarande att de hellre vill använda pengarna under livet än prioritera ett arv. Undersökningen omfattar 1 000 personer mellan 18 och 84 år.
- Hur pengarna används skulle kunna påverka nästa generations ekonomiska möjligheter. Undersökningen visar däremot inte hur bostadsförsäljningar eller kapitalflöden faktiskt förändras.
Kapitalet finns. Bundet i bostäder som ofta köpts långt före dagens prisnivåer. Men när många vill använda pengarna själva väcks frågan: Hur mycket kan nästa generation egentligen räkna med att ärva? Och vad kan det betyda för dem som hoppas att generationsskiftet ska frigöra fler bostäder?
En betydande del av bostadsmarknadens kapital finns i dag hos äldre hushåll. I Stockholms län äger personer över 73 år omkring 122 000 bostäder.
Sju av tio vill leva fullt ut
En färsk undersökning, Åldrande i Sverige 2026, framtagen av Insight Intelligence tillsammans med tre samarbetspartner, belyser synen på att använda pengarna under livet eller lämna dem i arv.
I undersökningen svarar sju av tio att de hellre vill leva fullt ut än prioritera ett arv. Hälften vill leva fullt ut och bara lämna arv om det blir något över, medan 18 procent vill använda upp så mycket pengar som möjligt innan de går bort.
Undersökningen omfattar 1 000 personer mellan 18 och 84 år. Resultaten gäller alltså de svarande som helhet, inte enbart pensionärer.
Mer än arv
För bostadsmarknaden skulle frågan kunna få dubbel betydelse. Om äldre hushåll säljer sina bostäder kan fler objekt komma ut till försäljning, men värdet som frigörs behöver inte automatiskt gå vidare till nästa generation.
Det är en möjlig tolkning. Undersökningen visar inställningar till arv, inte faktiska bostadsförsäljningar eller förändrade kapitalflöden.
Det gör frågan mer komplex än en enkel konflikt mellan arv och konsumtion.
Ett privilegium som kan påverka marknaden
Att kunna räkna med ett arv är ett privilegium. Många svenska hushåll har inget större kapital att fördela. Deras barn och barnbarn kan därför ha begränsade möjligheter att få ekonomisk hjälp från äldre generationer.
Omvänt är det en förmån att kunna välja mellan att använda pengarna själv, lämna arv eller hjälpa barn och barnbarn tidigare i livet.
Varför är det viktigt?
För bostadsmarknaden kan frågan ändå spela roll. Mycket av kapitalet är bundet i bostäder som köpts till lägre prisnivåer än dagens. Om äldre hushåll säljer kan utbudet öka.
Om de använder bostadskapitalet själva kan arvet bli mindre. Om de i stället hjälper barn och barnbarn under livet kan pengar föras vidare tidigare.
Möjliga följder för utbudet
Frågan sträcker sig därmed bortom vem som ärver vad. Hushållens beslut om att sälja eller bo kvar kan påverka när bostäder kommer ut till försäljning och hur stora värden som frigörs. Hur pengarna sedan används kan få betydelse för familjeekonomin och nästa generations möjlighet att ta sig in på marknaden.
Undersökningen ger en inblick i synen på arv och hur generationsskiftet på bostadsmarknaden kan bli en viktig faktor framåt. Den kommer inte att lösa bostadsmarknadens problem, men väl påverka utbudet, familjeekonomin och nästa generations möjlighet att ta sig in på marknaden.
Om undersökningen
Åldrande i Sverige 2026 har genomförts av Insight Intelligence tillsammans med Svensk Hypotekspension, Karlstads kommun och Länsförsäkringars Forskningsstiftelse. Undersökningen omfattar 1 000 personer mellan 18 och 84 år.
