- Äldre hushåll äger många bostäder som kan frigöras framåt. I Stockholms län handlar det om omkring 122 000 bostäder. Man talar därför om ett generationsskifte.
- En undersökning utförd av SBAB:s visar dock att fler pensionärer vill använda pengarna själva.
- Om arvet blir mindre, tidigarelagt eller fördelas på andra sätt påverkar det både marknaden och familjerna.
Kapitalet finns. Bundet i bostäder som ofta köpts långt före dagens prisnivåer. Men när fler pensionärer vill använda pengarna själva väcks frågan hur mycket nästa generation egentligen kan räkna med att ärva? Och vad betyder det för dem som hoppas att generationsskiftet ska frigöra fler bostäder?
En betydande del av bostadsmarknadens kapital finns i dag hos äldre hushåll. I Stockholms län äger personer över 73 år omkring 122 000 bostäder.
Sju av tio vill leva fullt ut
En färsk undersökning från SBAB visar samtidigt att bostadskapitalet inte självklart bör ses som ett framtida arv. Av drygt 1 000 pensionärer svarar 52 procent att de i första hand vill leva upp sina pengar.
Det ligger i linje med undersökningen Åldrande i Sverige 2026 som tagits fram av bland andra Insight Intelligence och Svensk Hypotekspension, där sju av tio svenskar hellre vill leva fullt ut än lämna efter sig ett fullt arv.
Mer än arv
För bostadsmarknaden kan det få dubbel betydelse. Fler äldreägda bostäder kan komma ut till försäljning, men värdet som frigörs behöver inte automatiskt gå vidare till nästa generation.
Det gör frågan mer komplex än en enkel konflikt mellan arv och konsumtion.
Ett privilegium som ändå påverkar marknaden
Att kunna räkna med ett arv är ett privilegium. Många hushåll har inget större kapital att fördela, och många barn och barnbarn kommer aldrig att få ekonomisk hjälp från äldre generationer.
Omvänt är det en förmån att kunna välja mellan att använda pengarna själv, lämna arv eller hjälpa barn och barnbarn tidigare i livet.
Varför är det viktigt?
För bostadsmarknaden spelar frågan ändå roll. Mycket av kapitalet är bundet i bostäder som köpts till lägre prisnivåer än dagens. Om äldre hushåll säljer kan utbudet öka, särskilt på villamarknaden där omsättningen ofta är låg.
Men så behöver det inte bli. Om fler äldre i stället använder bostadskapitalet själva kan arvet bli mindre, komma tidigare eller fördelas på nya sätt.
Påverkar utbudet
Det är därför frågan sträcker sig bortom vem som ärver vad. Den påverkar också om, och när, äldre bostäder kommer ut till försäljning, hur stora värden som då frigörs och hur pengarna faktiskt används.
SBAB:s undersökning visar därmed varför generationsskiftet på bostadsmarknaden blir en viktig faktor framåt. Den kommer inte att lösa bostadsmarknadens problem, men väl påverka utbudet, familjeekonomin och nästa generations möjlighet att ta sig in på marknaden.
