MäklarOfferter
Blågrön gradient

Fjällstugorna åker utför: Mäklarexperten om vad siffrorna döljer

Publicerad: 19 november 2026

Fjällstugorna åker utför: Mäklarexperten om vad siffrorna döljer
Snön lägger sig över den svenska fjällidyllen. På stugmarknaden går utvecklingen åt olika håll, med fallande priser i fem av åtta undersökta fjällorter. (Foto: Shutterstock)
Nyheten i korthet
  • Fjällstugepriserna har sjunkit i fem av åtta undersökta fjällorter. För värdet på just din stuga är läge, standard och aktuella slutpriser i närområdet mer avgörande än den generella prisutvecklingen.

  • En försäljning inför skidsäsongen kan locka köpare. Att vänta innebär fortsatta kostnader. Väg möjligheten till hyresintäkter mot utgifterna och utsikterna till ett bättre slutpris.

  • Jämför mäklarnas lokalkännedom, tidigare försäljningar och strategier för att nå köpare. Granska även arvodet, särskilt villkoren för en eventuell provisionstrappa.

När snön gör entré i fjällen visar nya siffror att stugpriserna på flera populära skidorter åkt utför sedan pandemiåren. Även försäljningarna har blivit färre på flera håll. Här förklarar MäklarOfferters vd Oscar Luczak vad som döljer sig bakom utvecklingen och vad som kan avgöra fjällstugans värde.

För stugägare i Branäs och Vemdalen berättar de senaste fem årens prisutveckling två helt olika historier.

I Branäs har priserna sjunkit med 19 procent. I Vemdalen har priserna i stället klättrat med 28 procent, vilket framgår av en färsk kartläggning från LF Fastighetsförmedling.

Sett till samtliga åtta fjällorter blir resultatet emellertid ett annat. Det genomsnittliga försäljningspriset ligger i dag på 3,4 miljoner kronor, i princip samma nivå som för fem år sedan. Bakom det till synes stabila snittet döljer sig alltså stora lokala skillnader. För dig som funderar på att sälja gäller det därför att se bortom snittet och förstå vad som händer just där din stuga ligger.

Alla stugor följer inte priskurvan

Tidigare i år kunde vi berätta om kraftiga prisuppgångar i flera svenska fjällkommuner. Däribland Älvdalen, vars villapriser då hade stigit med hela 84 procent på fem år.

Då handlade det om villor på kommunnivå, medan LF Fastighetsförmedlings nya siffror gäller fritidshus i specifika fjällområden. En viktig skillnad, inte minst när man ska bedöma värdet på en enskild stuga, menar Oscar Luczak, vd på mäklarjämförelsetjänsten MäklarOfferter.

“Att priserna har stigit med 28 procent i Vemdalen eller sjunkit med 19 procent i Branäs, betyder inte att varje stuga automatiskt har ökat eller minskat lika mycket i värde. Köparna jämför med liknande objekt och har ofta en ganska bra uppfattning om vad de är beredda att betala”, säger han.

En stuga nära skidliftarna kan därmed ha helt andra förutsättningar än ett fritidshus längre bort från backarna. Även standard, uthyrningsmöjligheter och konkurrensen från andra stugor i området påverkar värdet.

Av det skälet behöver utgångspriset förankras i aktuella försäljningar av jämförbara objekt, snarare än i skidortens generella prisutveckling.

Oscar Luczaks bästa råd är därför att jämföra värderingar från flera mäklare med god lokalkännedom.

“I slutändan är det inte den generella prisutvecklingen som avgör vad en enskild stuga är värd, utan vad köparna är villiga att betala i dag”, säger han.

Så har fjällstugepriserna utvecklats på fem år

Fjällort Medelpris Prisförändring Förändring antal sålda
Vemdalen 3,9 mkr +28 % +6 %
Hemavan-Tärnaby 2,4 mkr +3 % +28 %
Åre-Duved 3,5 mkr 0 % −18 %
Sälen 4,5 mkr −4 % −45 %
Idre 2,9 mkr −6 % 0 %
Lofsdalen 3,9 mkr −12 % +10 %
Funäsdalen 3,4 mkr −15 % −14 %
Branäs 2,8 mkr −19 % −52 %

En skidsäsong med dubbla förtecken

Att prisutvecklingen varierar kraftigt mellan orterna speglas också i en bostadsmarknad som utvecklas åt olika håll.

En titt på Mäklarsamfundets färska Boprispuls för november visar att villapriserna i riket nu ser ut att sjunka med omkring en procent, för tredje månaden i rad, samtidigt som bostadsrättspriserna stiger med närmare en procent.

Det ger en preliminär fingervisning om hur priserna på villor och bostadsrätter utvecklas i november. Fjällstugorna är en annan marknad, vilket går att utläsa i antalet affärer.

Går vi tillbaka till Branäs har stugaffärerna där mer än halverats på fem år. Det kan jämföras med Sälen där nästan varannan försäljning försvunnit. Eller Hemavan-Tärnaby där utvecklingen i stället går åt motsatt håll, med 28 procent fler sålda fritidshus.

En omständighet som enligt Oscar Luczak gör det viktigt att skilja på hur många stugor som säljs och hur stort köpintresset faktiskt är.

“Att antalet försäljningar minskar behöver inte betyda att efterfrågan har sjunkit. Det kan också bero på att färre stugor lagts ut till försäljning”, konstaterar han.

För att bedöma läget bör du som säljare därför undersöka både aktuellt utbud, försäljningstider och vilka slutpriser jämförbara stugor fått.

Väntan är inte gratis

Även tidpunkten för försäljningen kan göra skillnad, både för slutpriset och din egen ekonomi.

“Inför vintersäsongen kan det finnas en fördel med att sälja, eftersom många spekulanter vill hinna köpa en fjällstuga för att kunna använda den redan under skidsäsongen, men det gäller också att se till sin egen ekonomi. Att vänta på en eventuell prisuppgång innebär fortsatta kostnader för exempelvis räntor, uppvärmning och underhåll, utan någon garanti för att stugan ökar i värde”, förklarar Oscar Luczak.

Har du möjlighet att hyra ut stugan under vintern kan hyresintäkterna i stället göra det mer fördelaktigt att behålla den över säsongen och sälja längre fram.

Rätt mäklare kan göra stor skillnad

Som kartläggningen visar skiljer sig förutsättningarna rejält på fjället, även inom samma område. På en sådan marknad kan två stugor locka helt olika köpare och säljas till vitt skilda priser. Då blir det särskilt värdefullt att anlita en mäklare som verkligen förstår den lokala marknaden.

Oscar Luczak tycker därför att du har goda skäl att vara lite extra kräsen när du jämför mäklare.

“Jag tycker framför allt att man ska titta på mäklarens erfarenhet av att sälja liknande fjällstugor i just det aktuella området. Det räcker inte att mäklaren känner till fjällorten, det är viktigt att ha koll på vad köparna värdesätter och vilka faktorer som påverkar priset. Be gärna mäklarna visa vilka jämförbara objekt de har sålt, vilka slutpriser de fått och hur lång tid försäljningarna tagit”, säger han.

För fjällstugor är det dessutom särskilt intressant att granska hur mäklaren arbetar för att nå spekulanter som bor långt från skidorten. Här kan marknadsföringen, målgruppen och tidpunkten för annonseringen få stor betydelse för hur många köpare som upptäcker bostaden.

Hög värdering eller lågt arvode?

Även mäklararvodet förtjänar en närmare granskning, särskilt om ersättningen är kopplad till slutpriset.

“Slutligen bör man jämföra både värderingar och mäklararvoden. Var särskilt uppmärksam om mäklaren föreslår en provisionstrappa, så att den högre provisionen inte börjar gälla redan vid ett normalt marknadsvärde”, säger Oscar Luczak.

När värderingar, arvoden och försäljningsplaner slutligen ligger på bordet återstår det kanske viktigaste beslutet. Vem ska få förtroendet att sälja din fjällstuga?

Här har Oscar Luczak en tydlig uppfattning.

“Mitt råd är att inte automatiskt välja den mäklare som värderar stugan högst eller erbjuder lägst arvode, utan den som har bäst lokalkännedom och kan presentera en trovärdig strategi för att nå ett så bra slutpris som möjligt”, säger han.

Kort om metoden

LF Fastighetsförmedling har kartlagt prisutvecklingen i åtta fjällorter med statistik från Svensk Mäklarstatistik. Jämförelsen gäller oktober 2020–september 2021 och oktober 2025–september 2026. Prisförändringen beräknas utifrån köpeskillingen i förhållande till taxeringsvärdet (K/T-tal), medan medelpriserna avser den senaste tolvmånadersperioden. Även antalet försäljningar jämförs mellan perioderna.


Jennie NystedJournalistjennie@maklarofferter.seJennie Nysted har 8 års erfarenhet som journalist och redaktör med fokus på privatekonomi och den svenska bostadsmarknaden. Hon har tidigare varit redaktionschef och redaktör på Dagens PS och är utbildad inom journalistik vid Södertörns högskola. I sitt arbete följer hon löpande statistik och rapporter från bland annat myndigheter, banker och bostadsmarknadens branschorganisationer för att bevaka frågor som påverkar bostadssäljare.

Tjänsten är gratisInga förpliktelserSpara tid & pengarFå högre försäljningspris
Jämför mäklare