- Lås, belysning och obehöriga i trapphuset påverkar känslan av trygghet direkt. Det gör även ekonomi, underhåll och beredskap.
- Oklara underhållsplaner, höjda avgifter eller bristande information kan skapa osäkerhet långt innan ett faktiskt problem uppstår.
- Genom att arbeta strukturerat med ekonomi, fastighetens skick, trygghetsåtgärder och krisberedskap kan styrelsen minska oro och stärka trivseln.
En port som vägrar gå i lås. Ett källarförråd med dunkel belysning. Ett trapphus där det återkommande slinker in obehöriga. Eller en förening där medlemmarna inte riktigt vet hur ekonomin mår, när nästa underhållsåtgärd väntar eller vad som händer om elen, värmen eller vattnet slås ut under en längre tid. Trygghet i en bostadsrättsförening handlar sällan om en enda sak, vilket gör den komplex. Nu upplever många bostadsrättsägare att utvecklingen inte går åt rätt håll.
Om du redan i dag har god inblick i din bostadsrättsförening och dess arbete vet du att den spänner över såväl de små, konkreta detaljerna i vardagen som de mindre synliga.
I bästa fall upplever du då att föreningen har kontroll, både över fastigheten, ekonomin och den boendemiljö som medlemmarna delar, men kanske finns det frågor som skaver lite?
Ekonomi och extremväder
Vi har tidigare skrivit om hur oron för bostadsrättsföreningarnas ekonomi ökar. I Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 uppgav 33 procent att de oroar sig för den egna föreningens ekonomi, samtidigt som många redan har fått höjda avgifter. Hög belåning, kommande renoveringar, svagt sparande och bristande insyn kan göra även en till synes stabil förening mer sårbar.
Vi har även lyft vikten av beredskap för extremväder. Skyfall, stormar och översvämningar är inte längre avlägsna risker, utan något som bostadsrättsföreningar behöver planera för. Bristande underhåll kan snabbt bli en ekonomisk smäll som i förlängningen landar hos medlemmarna.
Skyddsrum och samverkan
En annan viktig fråga som inte längre går att blunda för rör beredskap, och hur fastighetsägare, hyresvärdar och bostadsrättsföreningar kan förbereda sig för allvarliga samhällskriser eller ytterst krig.
Just detta lyfte Fastighetsägarna nyligen fram i en guide som samlar konkreta råd för hur fastigheter kan klara längre avbrott i el, värme och vatten, hur kontinuitetsplaner kan tas fram och hur fysisk säkerhet, cybersäkerhet, skyddsrum och samverkan med boende kan stärkas.
Det avgör trivseln
Mot denna bakgrund får vi lov att konstatera att trygghetsfrågan blivit än mer komplex och bred, vilket också framgår när man i SBC:s Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 utvärderat den.
Här blir det tydligt att trygghet och stabil ekonomi är avgörande för trivseln i landets bostadsrättsföreningar.
Samtidigt upplever många bostadsrättsägare att utvecklingen går åt fel håll. Var tredje anser att tryggheten försämrats, uteblivit eller kräver större insatser från politikerna.
Politikerna behöver göra mer
När bostadsrättsägarna bedömer politikernas arbete för att öka tryggheten i området uppger 44 procent att deras bostadsområde är tryggt.
Samtidigt anser 21 procent att politikerna borde göra mer, 9 procent att tryggheten snarare har försämrats och 16 procent att de inte märker någon effekt av politikernas arbete.
Även inne i den egna föreningen är trygghet en prioriterad fråga, konstaterar SBC i ett pressmeddelande. Drygt tre av tio uppger att lägre avgifter eller en stabilare ekonomi skulle öka trivseln, medan en femtedel lyfter trygghetsskapande åtgärder i fastigheten, som bättre belysning, lås och kameraövervakning.
Samtidigt visar rapporten att många efterfrågar tydligare prioriteringar i fastigheten. Ventilation, el, värme och fasad pekas ut som viktiga investeringar, medan 21 procent uppger att de inte har koll på föreningens underhållsplan.
Viktigaste trygghetsåtgärden
När medlemmar inte vet om föreningen har råd, när underhållet känns oklart, porten krånglar, skyfallen blir fler och beredskapen inte tycks prioriterad, kan oron växa långt innan något faktiskt har hänt.
Därför bör trygghet inte enbart ses som en separat punkt på styrelsens agenda utan kopplas till helheten, hur väl medlemmarna informeras och hur deras förtroende förvaltas.
Läs även: Framtidstron lyfter bostadsmarknaden – är det nu vi ropar hej?
