- Extremväder händer. Skador på tak, fasader, källare, garage och dagvattensystem kan leda till dyra reparationer som i förlängningen påverkar medlemmarnas ekonomi.
- Försäkring räcker inte alltid hela vägen. Självrisker, åldersavdrag, undantag och eftersatt underhåll kan göra att föreningen själv får bära delar av kostnaden.
- Som bostadsrättsägare bör du granska beredskapen. Fråga om föreningen har återkommande vattenskador, fungerande avrinning, besiktigade tak och tydliga rutiner för storm, snö och riskträd.
Stormen Dave blev en dyr väckarklocka för svenska husägare. Nu har det kanske blivit dags att vända blicken mot bostadsrättsföreningarna. För vad händer egentligen när kraftiga skyfall, stormar och översvämningar slår till mot en dåligt förberedd förening?
För villaägaren är kopplingen mellan oväder och privatekonomi tydlig. Kanske för att du redan tvingats uppleva extremväder och vet att det är ditt tak, din tomt och din försäkring som påverkas, vilket vi nyligen kunde rapportera i efterdyningarna av stormen Dave.
För dig som bor i bostadsrätt kan den risken dock kännas mer avlägsen. Det är föreningen som äger huset, tecknar fastighetsförsäkringen och ansvarar för det yttre underhållet.
Ändå kan konsekvenserna hamna i ditt knä.
Ta höjd för oväder
När försäkringsbolaget If ett pressmeddelande uppmanar bostadsrättsföreningar att ta höjd för extremväder i sina underhållsplaner rör det sig därför inte bara om fastighetsteknik, utan din ekonomi.
Om en bostadsrättsförening inte har koll på tak, tätskikt, fasader eller fönster kan skyfall och slagregn ge dyra vattenskador.
Största skadetypen
I tillägg till det kan lösa takdelar, tunga snömängder och träd dessutom förvärra skadorna om extremvädret slår till.
Särskilt som vattenskador och läckage enligt If utgör den klart största skadetypen i bostadsrättsföreningar. Här kan kraftig nederbörd till exempel få dagvattensystem att svämma över, trycka in vatten i källare eller garage och blotta brister i tak och fasad.
Det är skador som för den enskilda medlemmen inte märks den första dagen, men blir kännbara när föreningens kostnader ökar med anledning av akut underhåll.
När ovädret blir ännu en kostnadspost
Är skadorna omfattande kan en förening dessutom behöva låna mer pengar för att återställa skadorna.
Ett större oväder kan då bli ännu en kostnadspost som gör en redan pressad kalkyl ännu svårare att få ihop. Det här blir kännbart i föreningar där ekonomin redan är ansträngd, vilket i sig kommit att bli en allt vanligare varningssignal bland svenska bostadsrättsägare.
Av det skälet bör du som bostadsrättsägare inte bara fråga dig om avgiften är låg i dag, utan även sätta dig in i om föreningen verkligen är rustad för morgondagen?
Frågorna som kan avslöja föreningens verkliga risker
Tänk på det som information du hade velat ha inför ett köp.
Om föreningen har återkommande problem med vatten i källaren, bristande avrinning, eftersatt takunderhåll eller saknar rutiner för snöröjning, stormskador och riskträd, hade det sannolikt påverkat hur du såg på både bostaden och priset.
Samma frågor är lika angelägna, för att inte säga, mer relevanta, när du redan bor i föreningen.
För bostadsrättsföreningar kan beredskapen göra hela skillnaden mellan en hanterbar skada och en ekonomisk smäll som alla boende får vara med och betala.
Läs även: Analysera och jämför bostadsrättsföreningar – är föreningen bra?
