- När KPIF faller och matpriserna pressas ned får hushållen mer köpkraft, vilket kan dämpa ränteoron och öka viljan att köpa bostad.
- Lägre inflation kan bana väg för lägre räntor och högre bostadspriser, samtidigt som svagare BNP, låg sysselsättning och global oro bromsar tempot.
- Trots en mer utdragen lågkonjunktur har Sverige låg statsskuld och mindre fossilberoende än många andra länder, vilket ger bättre förutsättningar att hantera oron.
Å ena sidan utdragen lågkonjunktur, svagare sysselsättning och global osäkerhet. Å andra sidan, fallande inflation, oförändrad styrränta och sänkt matmoms som stärker köpkraften i de svenska hushållen. Det ger en tudelad bild av bostadsmarknaden som likväl är positiv och långsiktigt kan driva upp bostadspriserna.
Det går inte annat än att konstatera att konjunkturbilden just nu är komplex.
Det bekräftades under onsdagen när Finansdepartementet reviderade prognoserna för både BNP och sysselsättning 2026.
Geopolitisk osäkerhet, handelspolitiska spänningar, högre energipriser och svagare förtroende i Sveriges närområde väntas tynga efterfrågan och svensk export. Man bedömer därmed att lågkonjunkturen blir mer utdragen än tidigare väntat.
Högre tillväxt än snittet
En ljusning i detta är dock att Sverige har ett bättre utgångsläge än många andra länder, med låg statsskuld och lägre beroende av fossil energi, vilket finansminister Elisabeth Svantesson (M) kunde bekräfta under en presskonferens.
“Hittills har tillväxten tappat lite fart, men svensk ekonomi väntas fortfarande ha högre tillväxt 2026 än både USA och snittet i euroområdet. Vi har beredskap för att vidta fler åtgärder för att stötta ekonomin om läget förvärras”, sade finansministern då.
Halverad inflation
I tillägg till detta föll inflationen oväntat kraftigt i april, vilket framgår av en preliminär beräkning gjord av Statistiska centralbyrån, SCB.
Under månaden som gick sjönk konsumentprisindex, KPI, till -0,1 procent, från 0,5 procent i mars. Den preliminära inflationstakten enligt KPIF, konsumentprisindex med fast ränta, sjönk från 1,6 procent i mars till 0,8 procent i april.
Även måttet KPIF-XE, som visar KPIF exklusive energipriser, sjönk kraftigt till 0,0 procent.
Onsdagens rapport från SCB är preliminär. Definitiva siffror för perioden kommer att presenteras den 13 maj.
Dämpad oro – stärkt betalningsvilja
SCB:s rapport visar även att den sänkta matmomsen nu slagit igenom och bidragit till lägre matpriser, vilket stärker hushållens köpkraft.
För bostadsmarknaden innebär det allt annat än en tvärnit, trots geopolitisk oro och stigande priser på drivmedel.
Styrräntan oförändrad
Lägre inflation minskar pressen på Riksbanken. Under torsdagen kom beskedet att styrräntan lämnas oförändrad på 1,75 procent.
Kriget i Mellanöstern pressar upp olje- och drivmedelspriser och ökar risken för högre inflation, men de senaste inflationsutfallen ligger samtidigt tydligt under Riksbankens prognos, varför man avvaktar en tydligare bild av krigets effekter.
Fortsätter ränteoron att avta kan det gradvis stärka både efterfrågan och betalningsviljan på bostadsmarknaden och ge fler hushåll mod att agera igen. Varde ljus!
SCB mäter inflation på flera sätt. KPI är det vanligaste, medan KPIF är det mått Riksbanken styr efter. Måtten innehåller samma varor och tjänster, men i KPIF hålls bolåneräntorna fasta. Därför påverkar ändrade boräntor KPI, men inte KPIF.
