Rapport visar: Allt fler oroar sig för föreningens ekonomi

Oron över ekonomin ökar i Sveriges bostadsrättsföreningar. Det visar Sveriges Bostadsrättsrapport 2026 från SBC. Samtidigt sätter nya regler press på föreningarnas styrelser med skärpta krav på redovisning, insyn och dokumentation. 

Du bör reagera om din bostadsrättsförening har hög belåning, stora renoveringar framför sig, svagt sparande eller återkommande avgiftshöjningar. 

Att det kan finnas skäl till oro visar också Sveriges Bostadsrättsrapport 2026, där 33 procent uppger att de bekymrar sig för den egna föreningens ekonomi, och det för femte året i rad.

Därför oroar sig fler för föreningens ekonomi

Enligt undersökningen från Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, uppger 85 procent av de svarande att avgiften höjts under det senaste året.

Det kan bero på högre räntekostnader, dyrare uppvärmning, ökade entreprenadkostnader eller att föreningen måste börja finansiera underhåll som skjutits på framtiden.

Mot bakgrund av en orolig omvärld har hushållen redan pressats av högre räntor, dyrare drift och högre levnadskostnader. När föreningens ekonomi blir mer ansträngd inkräktar det på tryggheten. Det gör kommande avgiftshöjningar till det största orosmolnet.

Hög belåning

En annan återkommande oro gäller hög belåning. En förening med stora lån är känslig för ränteförändringar. Det betyder inte automatiskt att ekonomin är dålig, men att sårbarheten ökar. Särskilt utsatta kan föreningar vara om lånen ska läggas om under de kommande åren och räntenivån riskerar att bli väsentligt högre än tidigare.

Stora underhållsbehov

Även underhållsbehov spelar stor roll. Stambyte, tak, fasad, hissar, fönster och ventilation är tunga poster i en underhållsplan.

Om fastigheten har stora åtgärder framför sig men svagt sparande eller låg framförhållning ökar risken för både avgiftshöjningar och nyupplåning.

Bristande insyn i styrelsens arbete

En viktig aspekt är också insyn i styrelsens arbete. Om den är bristfällig är det som medlem svårt att förstå hur ekonomin faktiskt ser ut.

Är årsredovisningen dessutom svårtolkad, eller underhållsplanen gammal, blir det ännu knepigare att bedöma riskerna.

Underskott och svagt kassaflöde

Ett enskilt minusår behöver inte betyda att läget är akut. Däremot kan återkommande underskott, svagt kassaflöde och otydlig finansiering av framtida investeringar vara signaler som bör tas på allvar.

Nya regler 2026 –tre förändringar att hålla isär

Samtidigt som oron ökar skärps kraven på hur bostadsrättsföreningars ekonomi ska redovisas och följas upp. Förändringarna gäller olika handlingar och börjar tillämpas vid olika tidpunkter.

1. Årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket

Årsredovisning och revisionsberättelse ska skickas till Bolagsverket för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare.

För föreningar med kalenderår som räkenskapsår innebär det att årsredovisningen och revisionsberättelsen för 2025 ska lämnas till Bolagsverket efter årsstämman under 2026.

2. K3 styr hur årsredovisningen upprättas

En central förändring är att redovisningsregelverket K3 blir obligatoriskt för alla bostadsrättsföreningar i Sverige för räkenskapsår som börjar efter den 31 december 2025, efter ett beslut från Bokföringsnämnden.

Med K3 är målet att ge en bättre insyn i föreningens ekonomi, skriver SBC i ett pressmeddelande.

K3 innebär bland annat att byggnadens betydande delar skrivs av utifrån sina olika nyttjandeperioder. Syftet är att ge en mer rättvisande bild av byggnaden och kostnaderna för dess förbrukning över tid.

3. Boverkets regler gäller ekonomiska planer och intygsgivning

Boverkets nya föreskrifter gäller ekonomiska planer, kostnadskalkyler, intygsgivare och intygsgivning. De trädde i kraft den 1 januari 2026.

Äldre bestämmelser får dock tillämpas på ekonomiska planer och kostnadskalkyler som intygats före den 1 januari 2026. Det framgår av Boverkets föreskrifter, BFS 2025:2.

Så vet du om din brf är i riskzonen

Det är lätt att fastna i ord som hög belåning eller minusresultat, men en enskild siffra räcker sällan. En förening kan ha relativt hög skuldsättning men ändå vara välskött, ha god likviditet och en tydlig plan för kommande underhåll.

Omvänt kan en förening med låg avgift se trygg ut på ytan men samtidigt ha uppskjutet underhåll, dålig framförhållning eller för lågt sparande. Det är därför viktigt att se till helheten när du utvärderar din brf:s ekonomi.

Det här kan du titta närmare på

Hur stora är lånen och när ska de omförhandlas? Om du inte känner till det i dag kan det vara värt att ta reda på. Se även om föreningen har en aktuell underhållsplan och hur den avser att finansiera större investeringar.

Läs mer: Analysera och jämför bostadsrättsföreningar – är föreningen bra?

Vad du kan göra om du är orolig för föreningens ekonomi?

Du som bor i bostadsrätt är inte maktlös. Däremot är det inte givet att du är insatt i föreningens ekonomi. Det kan du ändra på genom att: 

• Fråga styrelsen: Be om tydliga svar kring lån, underhåll, sparande och möjliga avgiftshöjningar.
• Läs årsredovisningen noggrant: Stirra dig inte enbart blind på resultatet.
• Gå på stämman: Om du har frågor är det här du med fördel kan ställa dem, lära känna styrelsen och förstå hur de arbetar.

Därför är det viktigare än tidigare att granska föreningens ekonomi

När nya redovisnings- och rapporteringskrav börjar gälla blir föreningarnas ekonomi sannolikt lättare att jämföra.

Det är i grunden positivt eftersom ökad transparens öppnar upp för bättre kommunikation mellan medlemmar och styrelse. Det kan samtidigt hjälpa såväl medlemmar som köpare att upptäcka risker i tid.

Att känna oro över föreningens ekonomi behöver inte betyda att något är akut fel. Bra att ta med sig är också att din oro inte längre behöver stanna i en känsla, utan kan prövas mot faktiska underlag.

Läs mer: Bostadsköp: 10 smarta frågor att ställa på visningen