- En färsk rapport visar att 58 procent anser att privatekonomin är viktig när de väljer parti.
- Inkomsten skapar större ekonomiska skillnader än bostadsorten.
- Bostäder prioriteras i Stockholm, medan energi och bränsle väger tyngre utanför storstäderna.
Vad skulle du rösta på om det vore val i morgon och hur mycket skulle din egen plånbok styra? En ny undersökning visar att svaret på den frågan hänger nära samman med hushållsbudgeten. Den egna ekonomin tycks också forma synen på vem som ska betala för politiska reformer.
I takt med att valet närmar sig får matpriser och boendekostnader en tydligare plats i det politiska samtalet. Just detta har Swedbank och Sparbankerna tagit fasta på i rapporten “När plånboken möter politiken”.
Här framgår det, kanske inte helt oväntat, att 58 procent anser att privatekonomiska frågor är "ganska" eller "mycket viktiga" när de väljer parti i årets riksdagsval, men också att skillnaderna är stora mellan hushållen.
Ju mindre marginalerna är, desto tyngre väger också plånboksfrågorna. Av dem som beskriver sin ekonomi som mycket dålig uppger 72 procent att privatekonomin är viktig när de väljer parti. Vänder vi oss i stället till personer med mycket god ekonomi är andelen 54 procent.
Rapporten visar också att den egna ekonomin påverkar vilka reformer de svarande vill se – och vem de anser ska stå för notan.
| Upplevd privatekonomi | Privatekonomin viktig vid partival | Vill se lägre levnadskostnader | Föredrar finansiering genom omfördelning |
| Mycket god | 54 % | 38 % | 40 % |
| Mycket dålig | 72 % | 67 % | 65 % |
Fotnot: Med omfördelning menas i undersökningen att reformerna finansieras genom höjda skatter för vissa grupper.
Inkomsten gör störst skillnad
Andel som beskriver sin privatekonomi som god
| Grupp | God ekonomi |
| Inkomst under 25 000 kr/mån | 41 % |
| Inkomst minst 35 000 kr/mån | 83 % |
| Storstadsregionerna | 72 % |
| Övriga landet | 69 % |
Viktigt var du bor
Inkomsten har alltså en stor bäring på hur man röstar. Mellan inkomstgrupperna skiljer det 42 procentenheter, medan skillnaden mellan storstadsregionerna och övriga landet är 3. I den lägre inkomstgruppen beskriver 32 procent ekonomin som dålig, jämfört med 4,5 procent i den högre.
Var du bor märks främst i vilka kostnader som känns viktigast. I Stockholm vill 42 procent göra det lättare att få en bostad, mot 28 procent i övriga landet. Utanför storstäderna prioriteras energi- och bränslekostnader oftare.
Vardagen förenar flest
Sett till hela undersökningen är det vardagskostnaderna som förenar flest väljare. 51 procent vill att politikerna prioriterar åtgärder som sänker hushållens kostnader.
Mat, boende och energi följer med hela vägen till valurnan. Nu undrar vi förstås: Vilken fråga väger tyngst för dig?
Metod
Undersökningen omfattar 3 100 intervjuer med personer i åldern 18–74 år. Intervjuerna genomfördes i Sifopanelen den 27 juli–5 augusti 2026. Vissa frågor tillät flera svar. Rapportens publicerade metodinformation anger ingen statistisk felmarginal eller närmare information om viktningen av resultaten.
(Källa: Swedbank och Sparbankerna, När plånboken möter politiken, augusti 2026)
