Ungdomen, bostaden och valet: Rapporterna spretar – hoppet lever

Frågar du Riksbyggen räcker en vanlig ung ekonomi knappt till några få kvadratmeter i storstäderna. Hyresgästföreningen menar i sin tur att ytterst få unga i dag bor som de vill. Samtidigt visar en färsk rapport från Mäklarsamfundet på en yngre generation som fortsatt tror att de kan köpa en egen bostad. Hur går det ihop, och vad tänker unga själva? Här tittar vi närmare på förutsättningarna.

Om några veckor får närmare en halv miljon unga i Sverige rösta för första gången. Med till valurnan följer bostadsfrågan. Inför valet har Mäklarsamfundet därför låtit 1 000 förstagångsväljare svara på frågor som rör boende, sparande och bostadspolitik. Resultatet? Uppfriskande hoppfullt. 

I rapporten Bostadsångest och bostadsdrömmar uppger 63 procent att de tror sig kunna köpa en bostad innan de fyllt 30 år. Närmare tre av fyra ser det även som realistiskt att spara till kontantinsatsen.

Samtidigt tycker 58 procent att politikerna gör för lite. Nästan lika många anser att bostadsmarknaden gynnar rika, eller personer med arv. De som snart ska vara med och forma samhällets framtid ser således ljust på sin egen bostadsdröm, om än med viss skepsis, i termer av rättvisa och fördelning. En motsättning som kan förklara varför många av dem fortfarande inte lämnat boet.

Kvar hemma av olika skäl

Drygt hälften av förstagångsväljarna, 56 procent, bor fortfarande kvar hemma hos sina föräldrar. Skälet till det är att de inte har råd att flytta, vilket 46 procent av dem uppger. 

Med det sagt uppger 38 procent att de trivs hemma. Var fjärde sparar till en kontantinsats. Frågan är alltså varken svart eller vit. För vissa är det nödvändigt att bo kvar hemma.

Andra ser det som en möjlighet att spara till det första köpet. Endast tre procent har helt gett upp bostadsdrömmen, vilket föranleder frågan hur en ung ekonomi står sig mot dagens bostadspriser?

Köpkraft till 1,9 kvadratmeter

Vänder vi oss till Riksbyggen och deras kvadratmeterindex får vi ett kärvt svar. Här framgår det att en genomsnittlig 25-årings ekonomi räcker till mindre än tio kvadratmeter i 111 kommuner. 

I Stockholm stannar köpkraften vid 1,9 kvadratmeter. I Göteborg handlar det om 3,1 och i Umeå 4,5.

Så är det förstås ingen som köper en bostad på två kvadratmeter. Riksbyggens index mäter köpkraft, inte möjliga boytor. Det här kan placera unga i något av ett limbo. Inkomsten räcker till ett bolån – sparandet täcker inte kontantinsatsen.

Försprånget består

Nu har den tröskeln blivit lägre. Den 1 april i år höjdes bolånetaket från 85 till 90 procent, vilket sänkte kontantinsatsen från 15 till 10 procent. För en bostad på två miljoner kronor minskar sparkravet därmed från 300 000 till 200 000 kronor. 

Det ger en tydlig lättnad. Åtminstone på papperet. Samtidigt visar vår tidigare analys av bolånereglerna att de nya reglerna i första hand hjälper på marginalen. För den yngre generationen väger därför de ekonomiska förutsättningarna i barndomshemmet fortsatt tungt, vilket Mäklarsamfundets rapport sätter siffror på. 

Här uppger 53 procent att föräldrar eller andra anhöriga har sparat åt dem. Bland unga som vuxit upp i ett ägt boende gäller det sex av tio, jämfört med omkring två av tio bland dem som vuxit upp i hyresrätt.

Ny forskning från Stockholms universitet pekar åt samma håll. Här visar en studie att föräldrars bostadsförmögenhet är betydande för den unge förstagångsköparen, men också att det kan leda till dyrare köp och större lån. 

Hyresrätten har också en tröskel

Viktigt att väga in är att flytten hemifrån inte nödvändigtvis sker med ett bostadsköp. För många är en studentbostad eller hyresrätt istället det första målet. Även det en marknad där det kan ta stopp, vilket framgår av Hyresgästföreningens rapport Hyresgästerna 2026.

Här uppger 35 procent av 18–29-åringarna att de bor som de vill. För 43 procent är höga boendekostnader det främsta hindret. Som ett led i det tvekar var fjärde ung inför en flytt, vilket kan påverka både studier, arbete och familjebildning.

Hälften vill därför se fler hyresrätter med rimliga hyror. 30 procent vill sänka kontantinsatsen ytterligare och 21 procent vill se statliga startlån.

Det här tar vi med oss

Trots ovan nämnda hinder och rapporter finns det ändå skäl att se ljust på framtiden. Vi har de facto unga som sparar och hoppfullt planerar för framtiden. När närmare en halv miljon unga snart röstar för första gången gör de det med såväl framtidstro som tydliga krav på en mer rättvis bostadspolitik. Länge leve bostadsdrömmen.