- Mellan de län där vi bor minst och störst skiljer det omkring ett helt sovrum per person.
- Äldre ensamboende har mest utrymme, medan större barnfamiljer delar på betydligt färre kvadratmeter per person.
- Priser, lånevillkor och bristen på rätt bostäder gör att våra behov och faktiska möjligheter inte alltid möts.
Hur mycket plats behöver svensken egentligen och hur stora möjligheter har vi att själva påverka hur vi bor? Det är faktiskt mer komplext än man tror, vilket framgår av en ny sammanställning över bostadsmarknaden.
Det rör sig egentligen bara om några kvadratmeter. Ändå vet vi att det är på marginalen förändring verkligen sker och att det där extra rummet faktiskt kan vara skillnaden mellan det ohållbara och underbara.
Problemet är väl bara att vägen dit kan vara svår att påverka.
Rymligt i Värmland – trångt i Stockholm
Hur stort du bor i dag styrs av ekonomin, men också av var i Sverige du befinner dig. Det visar en sammanställning från Bluestep Bank, baserad på statistik från SCB och en undersökning från Novus.
Vid utgången av 2025 bodde svensken i genomsnitt på 42 kvadratmeter per person, enligt SCB. I Stockholms län var snittet 37 kvadratmeter. I Värmland och Kalmar län 48.
Det är alltså elva kvadratmeter som skiljer länen åt. Det låter lite men motsvarar ändå storleken på ett vanligt sovrum – och skillnaden ser ut att växa med orten.
Tittar vi på kommunnivå blir glappet nämligen ännu större. I Sundbyberg bor invånarna i genomsnitt på 33 kvadratmeter per person. I Ydre och Åsele är motsvarande siffra 56.
Samtidigt följer skillnaderna livet.
Barnfamiljer delar på minst
Ser vi till familjesituationen framgår det enligt undersökningen att ensamboende män över 65 år i genomsnitt bor på 80 kvadratmeter, medan sammanboende med tre eller fler barn har 23 kvadratmeter per person.
Det här sätter fingret på hur svårt det kan vara att hitta en bostad som följer med när familjen växer, barnen flyger ut och behoven skiftar. Det är utmanande.
Novusundersökningen visar också att 29 procent är missnöjda med sin boyta. Omkring 1,5 miljoner skulle vilja bo större. Samtidigt har hundratusentals äldre en önskan om att bo mindre.
Behov vs struktur
På pappret borde behoven kunna mötas. I praktiken står priser, lånevillkor och bristen på rätt bostäder i vägen. En obalans som banat väg för nya bolåneregler, vars faktiska resultat vi fortsatt inväntar vilket vi tidigare kunnat berätta.
När vi bedömer och värderar bostadsmarknaden bör vi därför ta hänsyn till både individuella behov och de strukturella faktorer som påverkar tillgången på bostäder.
Läs mer: Ingen semester på bostadsmarknaden – här går det bäst
