- Stabilare räntor, stärkt köpkraft och lättade bolåneregler väntas ge fler affärer och stigande bostadspriser under 2026 konstaterar Handelsbanken.
- En rapport från Boverket visar att kommunerna räknar med fler påbörjade bostäder 2026 och 2027, särskilt bostadsrätter.
- Men visst finns det utmaningar. Vissa mindre kommuner ser balans eller överskott, medan storstäderna fortsatt har underskott och många hushåll har svårt att hitta rätt bostad till rätt pris.
Räntechocken var inte nådig mot svensk bostadsmarknad, vilket tveklöst färgade av sig på bostadsaffärerna. Nu visar en ny rapport från Boverket och en färsk analys från Handelsbanken att marknaden såväl som bostadsbyggandet så sakteliga börjar tina upp.
Efter flera år av ränteoro, pressade hushåll och fallande byggaktivitet har den svenska bostadsmarknaden på senare tid visat tydliga tecken på återhämtning, vilket MäklarOfferter kunnat berätta.
Det våras för bostadsmarknaden
Att en ny fas tar form bekräftar nu även Handelsbanken i en färsk analys.
Mot bakgrund av stabilare räntor, förbättrade hushållsekonomier och lättade bolåneregler räknar de med att bostadspriserna kommer att stiga med närmare 4–5 procent under 2026.
Ett estimat som talar för högre aktivitet på bostadsmarknaden och fler affärer, men även bättre förutsättningar för bostadsbyggandet. En ljusning som även Boverket skriver under på i sin bostadsmarknadsenkät.
Här framgår det att kommunerna räknar med att cirka 33 400 bostäder påbörjas 2026 och 39 650 under 2027, med en särskilt tydlig återhämtning för bostadsrätter.
Ingen snabb lösning
Viktigt att förstå i sammanhanget är att det inte rör sig om någon quick fix.
Boverket påminner därför om att kommunerna ofta räknar för högt. Senast det hände var mellan 2020 och 2024, då bara 62 procent av det planerade byggandet blev av. Under 2024 stannade utfallet på 36 procent.
Med det sagt är riktningen ändå tydlig.
Fler kommuner ser balans
För första gången på 25 år uppger fler kommuner balans än underskott på bostadsmarknaden, enligt Boverkets rapport.
I årets enkät bedömer 130 kommuner att marknaden är i balans. En förbättring som främst drivs av mindre kommuner utanför storstadsregionerna. Det kan ställas mot 102 som ser underskott och 55 som anger överskott.
Det förstärker bilden av en ojämn marknad med underskott i storstäder, överskott i vissa mindre kommuner och fortsatt brist på bostäder som hushållen faktiskt har råd med.
Större bostäder kan driva nyproduktionen
Går vi tillbaka till bostadsbyggandet är det Handelsbankens bedömning att byggandet hålls tillbaka av höga byggkostnader, lägre befolkningstillväxt och ett minskat tryck i delar av landet.
Efter flera år med högt byggande av små lägenheter ökar samtidigt behovet av större bostäder, vilket kan sätta fart på nyproduktionen.
Hörde vi framtidstro?
Det här pekar sammantaget på en blygsam men likväl anmärkningsvärd ljusning.
I en tid då behoven skiljer sig kraftigt mellan kommuner och många har svårt att hitta rätt bostad till rätt pris, har framtidstron åter en plats på bostadsmarknaden.
Läs även: Lättare att låna, svårare att köpa – men hoppet lever
