- En genomsnittlig villa kostar nästan 31 gånger mer i Danderyd än i Dorotea, enligt Landshypotek Banks nya kartläggning.
- I Danderyd motsvarar villapriset 14,7 gemensamma årsinkomster för två 30–34-åringar, jämfört med bara 0,6 i Dorotea.
- Om unga tvingas flytta från sin hemkommun riskerar kommunen att förlora både kompetens och framtida skatteintäkter, enligt Landshypotek.
Hur mycket kan villapriserna egentligen skilja sig mellan två svenska kommuner? En ny kartläggning från Landshypotek Bank visar hur långt unga vuxnas inkomster räcker på hemmaplan. Vi har granskat siffrorna närmare och skillnaderna är slående – även när vi tar hänsyn till inkomsterna.
Det är knappast första gången de stora lokala skillnaderna på bostadsmarknaden hamnar i blickfånget. Nu riktas uppmärksamheten mot hur väl unga vuxnas inkomster står sig mot villapriserna i den egna kommunen.
I Landshypotek Banks nya kartläggning jämförs villapriserna i Sveriges 290 kommuner med medianinkomsterna för personer mellan 30 och 34 år.
Vi har tittat närmare på två kommuner i varsin ände av listan: Danderyd utanför Stockholm och Dorotea i Västerbotten. Här blir skillnaderna särskilt tydliga, även när vi tar hänsyn till de lokala inkomsterna.
Danderyd mot Dorotea – villapriser och årsinkomster
| Danderyd | Dorotea | Skillnad | |
|---|---|---|---|
| Genomsnittligt villapris | 13 813 000 kr | 449 000 kr | Nästan 31 gånger |
| Villapris i antal gemensamma årsinkomster | 14,7 | 0,6 | Cirka 24,5 gånger |
Skillnaderna talar sitt tydliga språk. En jämförelse av genomsnittspriserna visar att en villa kostar nästan 31 gånger så mycket i Danderyd som i Dorotea.
Hur ser det då ut när vi väger in inkomsterna? Även då är skillnaden omkring 24,5 gånger. Villapriserna skiljer sig alltså betydligt mer mellan kommunerna än vad inkomsterna gör.
Nästan 15 årsinkomster för en villa
Så är Danderyd inte ensamt. På Lidingö motsvarar en genomsnittlig villa 14,6 gemensamma årsinkomster för två unga vuxna, följt av Nacka med 11,1.
I andra änden av landet ser det annorlunda ut. I Åsele motsvarar villapriset 0,7 gemensamma årsinkomster och i Malå och Sorsele 0,9.
De stora skillnaderna kan få konsekvenser som sträcker sig längre än till den enskilda bostadsaffären, enligt Landshypotek.
”De höga trösklarna till villamarknaden är inte bara ett problem för unga. På sikt riskerar även kommunerna att gå miste om både kompetens och skattekraft om unga människor söker sig någon annanstans”, konstaterar Catharina Åbjörnsson Lindgren, talesperson för vardagsekonomi på Landshypotek Bank i ett pressmeddelande.
Landshypoteks kartläggning bygger på SCB inkomststatistik från 2024 och genomsnittliga småhuspriser från 2025. Beräkningen utgår från två personer i åldern 30–34 år med medianinkomst i respektive kommun. Jämförelsen av årsinkomster bygger på avrundade kvoter och är därför ungefärlig.
