
- Nästan elva gånger fler stormskador anmäldes på villor och fritidshus under april–juni 2026 än samma period i fjol, enligt LF Fastighetsförmedlings analys.
- Även med försäkring kan du behöva betala självrisk och åldersavdrag. I en bostadsrätt kan föreningens reparationskostnader i stället påverka månadsavgiften.
- Ge oväder plats i din boendekalkyl: Undersök husets underhållsbehov, gå igenom försäkringsvillkoren och planera en buffert.
Ränta och el är självklarheter i svenskens bostadsbudget. Renoveringar också. Men hur mycket spelrum har vi egentligen för nästa oväder? Nu visar nya siffror att du har all anledning att ge vädrets makter en plats i din boendekalkyl.
Vi jämför bolåneräntor, följer räntebesked och räknar på vad några tiondelar betyder för plånboken. Det är sen gammalt. Nu har det blivit dags att lägga ned samma möda på väderleken.
Ingen har väl glömt stormen Dave? Påskstormen som slog till mot Västsverige och lämnade tydliga spår i försäkringsstatistiken.
Under april–juni anmäldes 10 732 stormskador på svenska villor och fritidshus. Det är nästan elva gånger fler än samma period i fjol, vilket framgår av LF Fastighetsförmedlings analys av Svensk Försäkrings statistik. Här framgår det också att just Dave står för den största delen av den ökningen.
För dig som äger din bostad väcker siffrorna samtidigt en konkret fråga: Vilka kostnader kan du ta höjd för redan nu?
Klimatet sätter bostaden på prov
Vänder vi oss till SMHI menar de att framtidens vindutveckling är osäker. Däremot kan mildare, blötare vintrar med mindre tjäle göra träden mindre stabila. Skaderisken kan därmed öka, även utan starkare vindar.
För dig som husägare finns därför goda skäl att se över både huset och tomten. Hur mår till exempel träden närmast huset? Hur klarar taket och tomten ett kraftigt regn?
Svaret på de frågorna kan få stor betydelse för hur djupt nästa oväder gräver i din plånbok.
Vad blir din del av notan?
Den som är nyfiken på hur dyrt det kan bli får en fingervisning över de samlade kostnaderna i Svensk Försäkrings statistik från juni. Under 2025 betalades närmare 1,2 miljarder kronor ut för stormskador.
Summan omfattar flera försäkringstyper, men säger bara en del om kostnaderna. Som husägare kan du själv behöva stå för både självrisk och åldersavdrag om exempelvis ett träd blåser ned och skadar huset, förklarar Konsumenternas Försäkringsbyrå. Hur stor din del blir beror på skadan och försäkringsvillkoren.
Bor du i bostadsrätt kan kostnaden i stället nå dig via månadsavgiften. Som MäklarOfferter tidigare rapporterat kan föreningen behöva ta nya lån för att betala reparationer efter oväder, vilket i förlängningen kan leda till höjda avgifter.
Ge vädret plats i budgeten
På samma sätt som du räknar på en potentiell räntehöjning kan du faktiskt ta höjd för oväntade kostnader efter ett oväder. När du vet vad bostaden behöver och vad försäkringen täcker blir det lättare att prioritera åtgärder och planera en buffert. Här är tre steg att börja med:
- Kartlägg underhållet: Ta hjälp av en fackperson och låt kontrollera taket, hur regnvattnet leds bort och träd som kan skada huset. Be om offert på åtgärder som behövs.
- Räkna på ditt ansvar: Be ditt försäkringsbolag förklara självrisk och möjliga åldersavdrag. Använd beskeden när du planerar din buffert.
- Fråga föreningen: Står väderrisker med i underhållsplanen, och finns pengar avsatta?
Man brukar tala om den perfekta stormen när flera problem slår till samtidigt. Vädret kan vi tyvärr inte styra. Däremot kan planerat underhåll och en buffert minska riskerna för en storm i din boendeekonomi.