Budgivning

Budgivning

För att du ska kunna sälja din bostad gäller det att du får minst ett bud. Buden kommer vanligtvis efter det att spekulanterna har varit på visning och beslutat sig för att de vill köpa din bostad. Buden kan komma när som helst men mäklaren kan även kontakta intresserade spekulanter för att höra om de vill lägga ett bud på bostaden. Har du inte fått ett bud vid ett tidigare skede kommer du förhoppningsvis att få det nu.

Så går budgivningen till

Om det finns fler än en spekulant som är intresserad av att köpa din bostad kan det bli budgivning. Det betyder att spekulanterna via mejl, sms, telefon eller muntligt ger mäklaren en summa som de är beredda att köpa bostaden för – som mäklaren sedan måste vidarebefordra till dig. Mäklaren berättar samtidigt om det finns några villkor som kommer med budet från köparen som är viktiga för dig att ta hänsyn till. Normalt sett är inget bud bindande förrän ett kontrakt har skrivits under av båda parter.

Budgivning på olika sätt

Det finns två olika typer av budgivningar; öppen budgivning som är vanligaste varianten samt sluten budgivning. Tillsammans med din mäklare bestämmer du vilken typ av budgivning som passar dig bäst. Du är inte juridiskt bunden till att hålla dig till den typ du beslutar dig för, du kan när som helst ändra dig under budgivningens gång. Budgivningar är inte heller reglerad i lag, men det är vanligast förekommande att de går till på dessa två sätt.

Öppen budgivning

Vid en öppen budgivning lämnar spekulanterna bud där du och alla som är involverade i budgivningen får löpande information om vad som sker. Då får budgivarna möjlighet att lägga ett högre bud än det liggande budet, och på så sätt buda över varandra. Budgivarna har dock ingen rätt att få information om vilka de andra budgivarna är. Denna typ av budgivning liknar en auktion, trots det är det inte säkert att det högsta budet vinner. Det är helt upp till dig som säljare att avgöra vilket bud du vill acceptera, det kan vara det högsta, lägsta eller inget bud alls.

Sluten budgivning

Vid en sluten budgivning får istället spekulanterna komma in med sina bud inom en viss tidsram, detta sker vanligtvis skriftligen. När tiden är ute tar mäklaren och du del av buden där du på samma sätt som vid en öppen budgivning beslutar själv om du vill acceptera ett bud och i så fall vilket. På detta sätt får budgivarna ingen information om de andra buden.

Säljaren bestämmer

Det är alltså du som säljare som bestämmer hur länge budgivningen ska pågå, vem du vill sälja till, när och till vilket pris. Du är inte skyldig att motivera ditt beslut på något sätt. Har du lagt ut din bostad till ett accepterat pris, är du inte heller skyldig att sälja om du skulle få ett bud på samma summa. Du väljer alltså helt själv vilket bud du vill acceptera om du vill acceptera något bud över huvud taget. Både du och köparen har rätt att dra er ur försäljningen ända fram tills dess att ett kontrakt är skrivet. Om du eller köparen drar er ur affären innan ett kontrakt är skrivet är du vanligtvis inte heller skyldig att betala mäklaren något arvode. Viktigt är dock att det framkommer i förmedlingsuppdraget att arvode enbart betalas ut till mäklaren om en försäljning genomförs.

Mäklarens skyldigheter under budgivning

Mäklaren ska informera alla spekulanter om hur budgivningen går till och om du som säljare har krav eller önskemål som är viktiga för spekulanterna att ta i beaktning. Mäklaren har skyldighet att berätta om alla bud för dig, även sådana som kommer in på ett sätt som inte är överenskommet om från början.

När bud kommer in är det mäklarens skyldighet att skriva ett protokoll på spekulantens namn, kontaktuppgift, budets belopp, tidpunkt för budet samt eventuella villkor för budet. När kontraktsskrivning sker ska både du och köparen få ett exemplar av protokollet. Säljs inte bostaden har du fortfarande rätt att få detta dokument av mäklaren.